Min bästa vän

Du är min bästa vän.

Klok, snäll och snygg,

jag vill vara där du är. 

Jag vill gå med dig hand i hand

och vila i din famn.

Håll om mig så jag vet att jag lever. 

Jag behöver känna trycket

som håller mig kvar i nuet. 

Så ska jag försöka ge dig det du behöver. 

Respekt och kärlek och snällhet

Så du minns igen hur det känns

att vara älskad på riktigt.

160721

Till Angelina

Mp-Umeås revisors dubbelspel

Nyss hemkommen från ett extra årsmöte med Miljöpartiet i Umeå. Cirkusen fortsätter. Det handlar om ren och skär maktkamp och man skyr inga medel.
 
Vad sägs om att själva revisorn tillika fd kassör (Gabriel Farrysson) medvetet låter bli att i förväg informera ledningsgruppen om felaktigheter i deras budgetframställan utan istället väntar och framför den kritiken som en överraskning på sittande möte? Ytterst anmärkningsvärt beteende av en revisor. Inom näringslivet skulle det nog vara straffbart.
 
Någon som vet om sådant agerande bryter mot några regler inom partiet?
 
Bydgetframställan handlade om en omfördelning för att finansiera en administrativ tjänst på 25%. Detta röstades ned, utan förvarning, på oklara grunder.

Mot detta är jag inte lojal

Jag diskuterade på Facebook idag (igen) om hur Miljöpartiet skulle göra kring regeringssamarbetet.

Den jag diskuterade med menade i en kommentar att det skulle vara “absurt” att lämna regeringssamarbetet nu.


Här är mitt lätt redigerade svar:

Jag anser att Miljöpartiet borde ha stått på sig ism migrationsöverenskommelsen och varit berett då att låta regeringen spricka om man inte fick en bättre uppgörelse.

Eftersom partiet inte gjorde det då är dagsläget en mardröm. Jag håller med… om…dilemmat, och jag har inget färdigt svar.

Möjligen är svaret (ett svar jag gillar) att vara extra duktigt för att vinna tillbaka förtroendet hos sådana som mig.

Tyvärr går istället utvecklingen åt fel håll:

  • Språkrörsbytet: det var rätt att byta ut Romson (som aldrig borde valts), men fel tidpunkt, fel sammanhang, parodi på demokratisk process. 
  • Valet av Lövin som nytt kvinnligt språkrör innebär en bekräftelse – inte ifrågasättande – av den förda kompromisspolitiken och migrationsöverenskommelsen.
  • Fridolins tal likaså, och aviserandet av flera svåra överenskommelser – partiet är berett att kompromissa om vad som helst, och vidare förväntas tyst acceptans av detta från medlemmarna. 
  • Hanteringen av den eventuella försäljningen av Vattenkrafts kolgruvor 
  • Värdlandsavtalet med Nato
  • Utrensningen och åthutningen av Schlyter och Mutt, och den efterföljande smutskastningskampanjen mot dem. Nu är det tyst, 100% lydnad som förväntas internt. 

Alltså:

Utvecklingen har lett partiet nästan så långt ifrån sina rötter och anda och själ det går att komma, utan att visa att syftet är att verkligen kunna genomföra ett hållbart samhället.

Mot detta är jag inte lojal, och jag förväntar mig också olydnad av företrädare som vill ha min röst. 

Om delningsekonomi och arbetstidsförkortning

“Delningsekonomi är digitala plattformar som ersätter mänskliga mellanhänder.” Hette det nu (160611, ca kl. 18.50) i ett P1-program om den framtida arbetsmarknaden och ifall uppemot 50% av alla jobb kommer att försvinna.

Jag hajade till. På något sätt blir det inte lika kul med “delningsekonomi” när det förklaras på det sättet. Kallt och opersonligt. Annars förs tankarna till människor, mera omedelbar mänsklig kontakt.

Det gör att man funderar på vad delningsekonomi egentligen för med sig.

För övrigt tycker jag det låter som vi befinner oss i ett guldläge för arbetstidsförkortningar. Men då är jag kanske illojal mot Miljöpartiets riksdagsgrupps interna arbetsordning?

Många skyldigheter – få rättigheter

Om man vill att cyklister ska betrakta sina cyklar som “fordon” – vilket jag vill – ska man också skapa en infrastruktur som behandlar cyklar som fordon (något jag längtar efter).

Idag omfattas cyklister av många förväntningar och skyldigheter, men ganska få rättigheter och privilegier. Att det ändå går såpass bra att cykla i Umeå som det gör beror till stor del på att bilister tar mer hänsyn än de egentligen är skyldiga till. Det beror INTE på en fordons/trafik-infrastruktur som prioriterar cyklande.

 I Umeå centrum är det t ex förbjudet att cykla på Kungsgatan de två kvarteren på varsin sida Rådhustorget, mellan 10-18 vardagar, 10-15 lördagar. Detta anges genom ett förbud mot “fordonstrafik”. Ingenstans nämns cyklar.

Men jag skulle nog tro att de flesta som cyklar genom centrum inte anser att skylten gäller cyklar, eftersom cyklar oftast hänvisas till trottoaren och delade GC-banor. Hur ofta hänvisas bilar – “riktiga fordon” – till att dela körfält med gående?

 

Europas skygglappar mot trumpismen

Donald Trump är rejält obehaglig, men jag tror inte att han blir vald till president i USA. Jag tror det politiska etablissemanget klarar av att hålla honom stången.

Europeisk förfäran över Donald Trump är också rejält oroande eftersom den visar på att skygglapparna sitter tryggt på plats. Trump är ju än så länge bara ett obehagligt hot i USA. I Europa är trumpismen i allra högsta grad en verklighet. 

I Ryssland, Ungern, Polen, styr ju Trumps gelikar. I Österrike ser högerextremismen ut att kunna vinna presidentvalet. Frankrike står på tur. I Storbritannien driver det rasistiska UKIP konservativa Tories framför sig mot avgrunden. 

I de nordiska länderna blommar rasismen och nazismen ut i ogenerad prakt. I Sverige har ett rasistiskt parti 20% av väljarsympatier. Nazister patrullerar gator i medborgargarden och bränner obehindrat ned flyktingboenden.

Det finns snart sagt inget europeiskt land där den rasistiska högern – eller rentav nynazismen – inte skördar framgångar. 

Den verkliga faran med Donald Trump är inte att han kan komma att styra världens mäktigaste demokrati, utan att det hotet distraherar oss från verkligheten att Europa redan idag alltmer styrs av Donald Trumps meningsfränder.

Så vänds tacksamhet till ilska

Dagens nyheter rapporterade den 3 maj om Ett års väntan på asylutredning. Det är ett förfärligt, farligt och fullständigt onödigt läge.

All den tacksamhet och enorma goda viljan att tjäna sitt nya land som nära nog samtliga av dessa invandrare troligen känner riskerar att förspillas i en frustration och ilska mot det nya landet. Vilket slöseri med mänskliga resurser.

Det är nästan som om landet Sverige, efter mödosamt övervägande, har kommit på det allra bästa sättet att bryta ned dessa människor och minimera fördelar av invandring.

En obegriplig politik blottar sig.

Handfallna politiker har i många år varit oförmögna att ta nödvändiga beslut. Stora mänskliga resurser håller på att förspillas. Det är som bäddat för förakt från alla håll: Från invandrarna själva, väljarna, och omvärlden. Dörren står vidöppen för populisternas övertåg (de har ju redan tågat in…).

När jag kom till Sverige som utbytesstudent 1986, 26 år gammal, så var jag otroligt positivt inställd till landet Sverige. Efter flera års intensiva politiska aktivism på universitetet, med flera års informerande, många demonstationer och civilolydnadsaktioner mot alla världens orättvisor var jag rejält less på hemlandet. USA finansierade kontrarevolutionära högergerillan i Nicaragua, utförde fosforbrännbombningar på civila i El Salvador, starta kärnkraftverk på den mest jordbävningshotade mark (Diablo Canyon, Sant Cruz, söder om San Francisco), placerade ut kärnvapenbespetsade missilar överallt på land och hav. Och så vidare, listan är lång. Det var bara för mycket.

Min familj kräktes nästan över min onyanserat positiva syn på Sverige. Det dröjde ganska många år innan min inre Nej-sägare började vända sig även mot det adoptiva landet. Det kanske var EU-medlemskapet som satte spiken i kistan.

Nåja, detta handlar egentligen inte om mig, men jag ville med personligt exempel ge ett inblick i en process som Sverige går miste om med alla dessa utslagna asylsökande människor.

Jag lovar att nästan samtliga när de först hade kommit var beredda att oförbehållslöst älska det nya landet. Det är en enorm kraft som Sverige nu går miste om.

Undrar om landets ledare har några planer för hur man ska hantera den stora ilska som kommer som på beställning?