Under hösten har Miljöpartiet i Jämtlands län börjat med veckobrev på sin hemsida. Partiet har tre personer i länet som arbetar med politiken på heltid, och vi kommer att turas om med att skriva. Här är mitt första veckobrev från v 40 (problem med hemsidan gör att det tyvärr inte går att länka till inlägget):

Veckobrev v. 40

En hyllning till fritidspolitiker, och till svensk demokrati

Politiker står inte alltid så högt i kurs. Annat var det för i tiden, har jag förstått. Då bodde alla granne med en politiker och det var ett hedersuppdrag att ”sitta” i kommunfullmäktige.

Idag får man mest skäll som politiker. Torget blev fel. Fel lägga ned byskolan. För lite pengar till förskolan. Skolan. Äldreomsorgen. För mycket pengar till politikernas arvoden.

De flesta känner inte en politiker, de som gör det vet inte vad vi gör och vad vi håller på med, fattar inte hur man kan hålla på och offra varenda kväll på  – vad var det för möte, regionfrågan?!? Istället för att vara med familjen!

– Satt ni på kommunfullmäktige i 14 timmar?!? Guuuud, jag vet inte hur ni orkar.

Det är frustrerande. Frustrerande att inte svenska folket längre reflekterar över sitt demokratiska system. Frustrerande att inte ens de flesta politiker själva förstår sin viktiga roll.

De allra flesta politiker är fritidspolitiker. De har ett jobb och är politiker på sin fritid. Sveriges demokratiska system utgår ju ifrån fritidspolitiker. Vanligt folk, ett tvärsnitt av befolkningen, som gör sin politiska värntjänst någon gång under livet.

Det är själva meningen, själva utgångspunkten i den svenska demokratin, att dessa fritidspolitiker INTE ska vara experter, utan just vanligt folk. Vanliga människor, som tillför politiken sina egna erfarenheter, perspektiv, insikter och kompetenser. Nästa gång du tycker att en politiker är dum, tänk på att hon är egentligen du, din granne, din arbetskamrat, din sons fröken, din dotters körskolelärare. Nästa gång du tycker att det kanske skulle vara bra att slå ihop kommunerna i länet, fundera på hur det skulle vara att arbeta som fritidspolitiker då.

Jag högaktar den svenska demokratin, och jag ser politiker som garant för att den offentliga sektorn fungerar bra. Är det dålig samordning mellan kommunala förvaltningar, dålig planering? Då är det inte färre politiker som behövs, det är flera. Flera politiker som förstår sitt viktiga uppdrag, sin unika roll. Kommuner är inte företag. Företag finns för att tjäna så mycket pengar som möjligt, oftast genom att specialisera sig. Kommuner finns för att ge så bra service som möjligt för så lite pengar som möjligt. Det är helt olika uppdrag. Kommuner sköter väldigt många olika uppgifter inom samma organisation. För att göra det bra måste olika förvaltningar prata med varandra. Varje dag!

Men där kan det bli lite knepigt, för ibland (jämt!) måste en förvaltning agera för att en annan förvaltning kan sköta sin uppgift. Förskolan ska byggas lagom till att barnen finns, men då måste barn- och utbildningsavdelningen och planeringsavdelningen och den avdelningen som sedan projekterar bygget prata med varandra varje dag! Och ibland tar det stopp medan alla väntar på att någon annan ska agera. Men vem ska peka med hela handen? Inga av dessa chefer bestämmer över de andra, det är där politikens roll blir så central.

Politiker behöver inte bry sig om förvaltningsgränser. Finns det ett problem berör min nämnd – Bygg- och miljönämnden (som också är trafiknämnd) – till exempel en busshållplats som inte fungerar och visar sig vara en trafikfara – kan jag som ordförande tillsammans med ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden se till att det blir ett möte med skolchefen, stadsarkitekten, planingenjören, rektorn, Trafikverket, och busschauförernas förarråd och reda ut problemet. Det finns ingen annan i organisationen som har den makten – den möjligheten. Jo, kommunchefen, men det är inte hennes uppgift, att grotta på verksamhetsnivå.

Det är politikers – framför allt ordförandens, men även andra politikers – uppgift att se till att förvaltningar pratar med varandra. Det är en otroligt spännande och utmanande uppgift, som de flesta politiker inte har förstått.

Sedan har ju politiker andra uppgifter också, vi är ju medborgarnas företrädare. Kanske jag skriver om det nästa gång. Eller kanske jag skriver om varför jag ändå tycker det kan vara bra med en Mittregion med Jämtlands län och Västernorrlands län, samtidigt som jag tycker det är fullständigt otänkbart att slå ihop länets kommuner.

Vi hörs

Owen Laws
Gruppledare för mp i Krokoms kommun