Tag Archives: Alireza Mosahafi

Tvångsförvaltningen var en räddningsaktion, inte en utrensning

Posted on by
2

Öppet brev till media och särskilt till Mats Knutson (SVT) och Margit Silberstein (Dagens Samhälle)

Jag skriver för att förhindra ett drev mot miljöpartiet där partistyrelsens räddningsaktion mot umeåavdelningen och västerbottensdistriktet felaktigt porträtteras som en skandal och en politisk ”utrensning” av oliktänkare.

Mats Knutson på SVT skrev 1/12 att Miljöpartiet snart var ikapp Sverigedemokraterna i skandalligan och kallade då partistyrelsens tvångsförvaltning av umeåavdelningen och västerbottensdistriktet för en ”utrensning”.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mp-snart-i-kapp-sd-i-skandalligan

Den 6 december skriver Margit Silberstein att “Nu jämförs de gröna med Sverigedemokraterna vars korta historia i riksdagen kantats av skandaler” dock utan nämna att det är Mats Knutsons analys hon upprepar. Senare i artikeln beskriver Silberstein tvångsförvaltningen på samma sätt som Knutson, som om det var en panikåtgärd med politiska motiv. Det är så drev skapas.

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/mp-anvander-unika-auktoritara-metoder-19801

Tvångsförvaltningen av umeåavdelningen och västerbottensdistriktet har dock inget att göra med den politik Jabar Amin för i riksdagen (vilket jag för övrigt delar), och det är inte en panikåtgärd. Det handlar om ett återtagande av umeåavdelningen efter att ha kidnappats och vanskötts i 19 år av Jabar Amin och falangen som han leder i Umeå och Västerbotten.

Tvångsförvaltningen av umeåavdelningen och västerbottensdistriktet har dock inget att göra med den politik Jabar Amin för i riksdagen (vilket jag för övrigt delar), och det är inte en panikåtgärd. Partistyrelsen har medlat i den 19 år långa konflikten i Västerbotten ett flertal gånger under åren, och den nuvarande processen för att få ordning på avdelningen har pågått i flera år så något förhastat beslut är det inte. Det handlar inte om politisk utrensning, utan om ett återtagande av umeåavdelningen efter att ha kidnappats och vanskötts i 19 år av Jabar Amin och falangen som han leder i Umeå och Västerbotten.

Det är jag som öppet stått upp mot Jabar Amins falang i Umeå och Västerbotten sedan 2015, och som dokumenterat händelserna på min blogg. De blogginläggen utgör också viktiga förutsättningar för att partistyrelsen kunde äntligen – efter många halvdana försök – agera kraftfullt.

Jag var ledande miljöpartist i Jämtlands län i 18 år fram till slutet av förra mandatperioden då jag flyttade till Umeå. Jag har känt Jabar ända sedan han välkomnades in i Miljöpartiet 1998 efter att ha misslyckats med att komma med på socialdemokraternas riksdagslista i Västerbotten. Då tog han också med sig en stor skara följare in i Miljöpartiet.

https://www.dn.se/arkiv/politik/30-invandrare-lamnar-s/
http://blogg.vk.se/lennart-holmlund-kommunalrad/2016/07/04/det-kanns-bra-att-jabar-amin-lamnade-s/

De välkomnades då in i partiet, som var stolt över att kunna vara attraktivt för invandrare och kunna ge invandrare plats och inflytande. Men sedan dess har Jabar haft ett järngrepp om umeåavdelningen (och därmed också västerbottensdistriktet eftersom Umeå alltid har haft majoritet på distriktsmötena). Jabar är nyckelfiguren bland ett fåtal personer som delar makten och de viktiga positionerna sinsemellan. Förutom Amin är Alireza Mosahafi och Nasser Mosleh de viktigaste. Gabriel Farrysson och Mia Winroth är också farliga, men är framför allt högljudda lojala marionetter. (Jag menar för övrigt att det är viktigt att samtliga dessa utesluts ur partiet för att säkra dels att de inte återtar makten i Umeå, dels för att markera mot liknande tendenser på andra håll inom partiet.)

Aminfalangen har gjort som de ville. Oftast genom formellt stadgeenliga beslut men genom plötsliga ändringar av processer och förslag som läggs fram på möten utan diskussion och förankring. Verksamhetsplanen klubbades till exempel på extra årsmötet april 2015 utan att yrkanden fick läggas. En favorittaktik är tystnad, att helt enkelt inte svara på frågor och inte kalla till medlemsmöten. Själva gruppledaren för fullmäktigegruppen i Umeå Nasser Mosleh vägrar t ex konsekvent att diskutera skriftligt utan hänvisar till medlemsmöten som han aldrig kallar till, som den här växlingen i partiets medlemsgrupp på Facebook april 2016 visar. Det är den enda gången Nasser deltog i en debatt i gruppen sedan 2015.

På det ena årsmötet struntar de helt i valberedningens förslag och lägger fram helt nya namn (när listorna sattes inför förra valet). På andra möten yrkar de tidigt att inga nya nomineringar får ske. Även när det inte finns några nominerade överhuvudtaget!.

https://www.owenlaws.se/2017/11/18/tvangsforvaltning-racker-inte-8-rad-till-partistyrelsen/
https://www.owenlaws.se/2015/05/03/mp-umea-harskartekniker-1-inga-nya-yrkanden-far-laggas/#more-2920
https://www.owenlaws.se/2015/04/04/mitt-brev-till-ledningsgruppen-i-mp-umea/

Aminfalangen har sett till att familj, släkt och vänner blir medlemmar och kommer på de viktiga mötena och röstar rätt utan att i övrigt delta i mötena eller i det politiska arbetet, vilket detta replik i Svenska Dagbladet av fd umeåmiljöpartister beskriver på ett bra sätt. Här ett längre utdrag ur det debattinlägget:

“Amin hävdar att lokalföreningarnas styrelser valts på demokratiskt vis, och likaså han själv till sin riksdagspost. Under vår tid som aktiva i MP Umeå och MP Västerbotten tillämpades dock inga andra demokratiska principer än majoritetsrösten. Så länge en sida hade majoritet av rösterna kunde stadgar förbises och tidigare beslut rivas upp på sittande möte. Som vi förstår råder detta synsätt även i dag.

Varför är detta problematiskt? Amin själv, men även centrala personer inom MP Umeå och Västerbotten, har en lång historia av att mobilisera medlemmar till beslutande möten, som aldrig annars har dykt upp på icke-beslutande möten. Vi hade knappast tid att prata med dessa då de försvann så fort omröstningen var klar. Någon övrig partipolitisk uppgift tycks dessa personer saknat.”

Detta gör att vanliga medlemmar som är intresserade av att få inflytande och genomföra politik tröttnar och lämnar partiet. Det handlar om ren och skär maktmissbruk och ett slags svågerpolitik som man annars inte är van vid i Sverige, där vi förväntar oss att saklig argumentation kan övertyga. Men det har inte fungerat så i Umeå och Västerbotten.
https://www.svd.se/jabar-amin-har-bidragit-till-vanstyre-lokalt

Kritiker mobbas systematiskt bort med anklagelser om att vara rasister, något som även riktades mot mig. Läs om hur falangen vid ett extra årsmöte drev igenom en ”motion” som förklarade mig för att vara rasist. Motionen och min reservation går att ladda ned. Inget protokoll finns från det mötet eftersom den externa, av partistyrelsen utsända mötesordföranden vägrade skriva på protokollet. Notera också underskrifterna på motionen. Läs också Folkbladets utmärkta artiklar där motionen avslöjas. Länkar finns i blogginlägget.

https://www.owenlaws.se/2017/03/31/kritik-inom-mp-umea-kallas-for-rasism/

Istället för att skapa ett drev mot miljöpartiet genom att snurra in sig på en felaktig analys om politisk utrensning – det budskap som Amin själv försöker göra gällande – vore det rimligare i det här fallet att media granskar Jabar Amins förehavanden i Umeå och hur det kan gå till att en person kan lägga en hel partiavdelning (och därmed ett helt partidistrikt) under sig.

Som alla erfarna journalister vet är det relativt lätt att ta över en avdelning eller ett distrikt i ett mindre parti, genom att mobilisera släkt, vänner och bekanta. Det är detta som motiverar partistyrelsens agerande. Istället för att skapa ett drev mot miljöpartiet genom att snurra in sig på en felaktig analys om politisk utrensning – det budskap som Amin själv försöker göra gällande – vore det rimligare i det här fallet att media granskar Jabar Amins förehavanden i Umeå och hur det kan gå till att en person kan lägga en hel partiavdelning (och därmed ett helt partidistrikt) under sig. Det finns väldigt mycket intressant analysstoff här som kan bidra till en större förståelse för hur den svenska demokratin mår idag.

Att Miljöpartiet skulle för första gången nägonsin tvångsförvalta en avdelning och ett distrikt bara för att tysta en kritiker? Det finns inte, och det skulle aldrig tillåtas av medlemmarna. Partiet skull stå i brand.

Man missar dock denna nyhetsmöjlighet – och analyserar fel – när man sammanfattar partistyrelsens tvångsförvaltning av umeåavdelningen och västerbottensdistriktet som att man försöker tysta en kritiker. Det är verkligen inte det det handlar om. Tänker man bara efter så inser man att det är en fullständigt orimlig teori. Att Miljöpartiet skulle för första gången nägonsin tvångsförvalta en avdelning och ett distrikt bara för att tysta en kritiker? Det finns inte, och det skulle aldrig tillåtas av medlemmarna. Jag – som sympatiserar med Schlyter och Mutt och är väldigt kritisk mot partiets agerande under regeringsåren – skulle lämna partiet direkt om det var så att tvångsförvaltningen handlade om att rensa ut oliktänkande. Partiet skulle stå i brand om så var fallet. Att det tvärtom i stort sett bara är Per Gahrton som gnäller mot partistyrelsens agerande – samtidigt som han får brett och kraftigt mothugg på de två inläggen på sin Facebook tyder ju också starkt på att det inte handlar om en politisk utrensning, utan om en räddningsaktion för att återta en kidnappad partiavdelning.

https://www.facebook.com/per.gahrton/posts/10155213846893367

Avslutningsvis vill jag också poängtera att det faktiskt är ingen annan än jag som krävt Jabar Amins avgång. Nu när hans korthus håller på att rämna och han dessutom utsätts för jämbördig konkurrens om riksdagsplatsen har han insett att loppet är kört. Han hoppar av nu för att rädda ansiktet. Han hoppas troligen också att avhoppet gör att partistyrelsens beslutsamhet vacklar och de inte går vidare med de nödvändiga uteslutningarna.

Samtliga mina blogginlägg om MP Umeå och Västerbotten finns gm denna länk:
https://www.owenlaws.se/category/politik/mp-umea/

Kontakta mig gärna.

Med vänliga hälsningar

Owen Laws
Ledande miljöpartist i Jämtlands län i 18 år. Sedan 2015 passiv medlem i Umeå.

Tvångsförvaltning räcker inte – 8 råd till partistyrelsen

Posted on by
1

Igår, efter nästan 20 år av vanstyre och maktmissbruk inom Miljöpartiet Umeå och partidistriktet i Västerbotten har partistyrelsen äntligen visat handlingskraft, genom att sätta bägge avdelningar i tvångsförvaltning.

Det var verkligen på tiden. Jag hoppas dock att partistyrelsen inser att tvångsförvaltningen är bara början på en lång resa som kommer att kräva många handlingskraftiga beslut för att kunna bli mera än ett slag i luften.

Miljöpartiet i Umeå och Västerbotten har varit kidnappade av en falang som styrs av riksdagsledamoten Jabar Amin. Maktövertagandet började redan 1998 då Amin och en stor grupp följare tillsammans lämnade sossarna i Umeå efter att Amin inte fick plats på deras riksdagslista, och samtidigt gick med i Miljöpartiet.

Här har jag samlat en lista över de viktigaste åtgärder som krävs:

  1. Tålamod. Troligen kommer tvångsförvaltningen av avdelningen behövas i flera år framåt. Idag är avdelningarna så utarmade att varje medlemsmöte kommer att domineras av grupperingen kring Jabar Amin.
  2. Därför måste PS ha en strategi för hur medlemsmöten ska kunna genomföras utan att de domineras av de som tvångsförvaltningen tagit makten ifrån. Annars kommer ju samma personer att vinna alla omröstningar och åter hamna högst upp på listorna i valen om knappt ett år.
  3. Den logiska åtgärden är att de ledande figurerna i Amins falang utesluts ur partiet. Deras agerande har ju varit så allvarligt att det motiverat tvångsförvaltning –  hur kan själva gärningsmännen få vara kvar i partiet? Listan är inte så lång, förmodligen räcker det med följande personer:
    Jabar Amin
    Alireza Mosahafi
    Nasser Mosleh
    Gabriel Farrysson
    Mia Winroth
    REDIGERING 171121:
    För att hålla fokus på de viktigaste aktörerna har jag valt att ta bort 4 st namn från listan över de som behöver uteslutas. Flera aktiva miljöpartister som jag respekterar har särskilt påtalat att Rickard Hansson – som tidigare fanns med på listan – har på senare tid visat stort mod och stått upp mot Amin-falangen i sitt arbete på distriktsnivån. Och då har (till slut) jag lyssnat på dem.
  4. Ta bort Amin-falangens finansiering. Falangen har förlorat makten i avdelningarna, men de innehar fortfarande alla de viktigaste politiska posterna. För att ta några exempel: Jabar Amin är riksdagsledamot från Västerbotten. Nasser Mosleh är gruppledare och partiets ledamot i kommunstyrelsen i Umeå. Robert Winroth sitter i landstingsstyrelsen.
  5. En riksdagsledamots ekonomi är svårt att styra över, men partistödet från landstinget och Umeå kommun kontrolleras av respektive avdelnings styrelse, som i sin tur fördelar pengar till den politiska gruppen. Betalar styrelsen för Gabriel Farryssons och Alireza Mosahafis tjänster i Umeå-avdelningen och kommunfullmäktigegruppen, respektive landstingsgruppen och i Västerbotten-avdelningen?
  6. Är någon ur falangen anställd direkt av respektive avdelning? De måste omedelbart avskedas.
  7. De nu pågående medlemsomröstningarna i de respektive avdelningarna måste omedelbart avbrytas.
  8. Ny valberedning behöver tillsättas och nomineringsprocessen behöver göras om i respektive avdelning. Jag har själv redan röstat – kandidatlistorna bestod till övervägande del av Amin-falangen så man var tvungen att rösta på en del av dessa personer för att uppfylla omröstningskraven.

Det finns säkert mer som borde göras, men jag tror detta är det viktigaste. Och det brådskar.

Samlingslänk för inläggen om MP -Umeå och MP-Västerbotten här på bloggen.

Mediebevakningen av gårdagens händelser, några länkar:

 

Mp-Umeå årsmöte 160313: händelseförloppet vid valen

Posted on by
3

Händelseförloppet vid valen som skedde på Miljöpartiet I Umeås årsmöte 160313 Rättelser v 2: Det fanns ett förslag från ledningsgruppen till valberedning. Liv Rydell, inte Alireza Mosahafi var nominerad till kongressombud, mm redaktionella ändringar
(min inofficiella förteckning)

Klicka här för ladda ned som pdf.
Här finns min förteckning över samtliga valda vid årsmötet.
Här finns pressmeddelandet efter årsmötet, utsänt av ledningsgruppens nyvalda sammankallande Simone Andersson.
Sammanställning av massmediabevakningen av mp-Umeås årsmöte 160313. Uppdateras löpande.


Händelseförloppet vid val till ledningsgrupp

Till saken hör att valberedningen presenterade bara 3 förslag till ledningsgrupp (Sammankallande: Nasser Mosleh. Vice sammankallande: Mia Winroth. Kassör: Gabriel Farrysson. Utöver dessa hade följande 5 nomineringar inkommit i förväg och fanns med i en förteckning: Simone Andersson, Elin Söderberg, Alireza Mosahafi, Julia Stuxgren och Lennart Frostesjö.

  1. Tre kandidater fanns till posten som sammankallande i ledningsgruppen, Nasser Mosleh, Simone Andersson och Elin Söderberg. I den första röstomgången blev siffrorna 19-12-9. Elin slogs alltså ut
  2. MP-Umeå använder Instant Runoff Voting vid val till en post där det finns flera kandiderar. Det innebär att alla hade rangordnat sin valsedel med första-, andra- och tredjehandsröster. Utav de 9 röster som Elin får i första valomgången är det en som uppger Nasser  som andrahands val, övriga 8 har uppgett Simone som andrahands val. När dessa 9 röster fördelats står det jämt mellan Nasser och Elin, 20-20. Därför förrättas en andra valomgång.
  3. I den andra valomgången blir det jämt, 20-20. Därför singlas slant. Simone vinner och blir därmed vald till sammankallande i ledningsgruppen.
  4. Bara två namn då återstår till vicesammankallande, Mia Winroth och Elin. Mia drar raskt tillbaka sin kandidatur utan förklaring.
  5. Eftersom det inte finns något nomineringsstopp har t ex Nasser möjlighet att föreslå sig själv till vicesammankallande, men det gör han inte. Återstår bara Elin, som blir därmed vald.
  6. Gabriel Farrysson drar tillbaka sin kandidatur till kassör trots vädjanden från Simone. Mötet försöker då få fram en ny kandidat. Till slut anmäler Jennifer Forssell sitt intresse, och blir vald
  7. Återstår att välja 2 ledamöter och 3 ersättare. Nasser förklarar att han inte vill bli vald till ledamot, trots Simone och Elins vädjanden om att han ställer upp.
  8. Alireza Mosahafi drar tillbaka sin kandidatur till ledamot. Han är den sista i falangen runt Jabbar Amin och Nasser som är nominerad i förväg i ledningsgruppen
  9. Återstående anmälda kandidater till ledamot är då Lennart Frostesjö och Julia Stuxgren, som blir valda till ledamöter.
  10. Återstår val till ersättare, tre platser ska fyllas. Nasser förklarar att han inte heller vill bli ersättare, men enligt stadgarna måste gruppledaren vara antingen ledamot eller ersättare i ledningsgruppen. Han ger med sig. Inga andra kandidater finns. Årsmötet försöker vaska fram ytterligare två kandidater. Till slut ställer Morgan Flank och Khalil Karimi upp. Dessa tre blir valda.


Händelseförlopp vid val till valberedning

  1. Enligt stadgarna ska ledningsgruppen bereda val till valberedning. Ett förslag delas ut bestående av Emma Frennesson, Michael Teklemarlam och Anna-Lena Askarian som ledamöter och Abdalla Massauad samt Britt-Marie Rosenqvist (riks representant) som ersättare.
  2. Samtliga utom Britt-Marie Rosenqvist återtar sin kandidatur.
  3. Under ett antal minuter vaskas kandidater fram ur årmötesdeltagarna.
  4. Till ledamöter väljs: Jouko Kangas (sammankallande), Alice Nikmanesh, Anders Rålin. Samtliga nyval.
  5. Till ersättare väljs: Birgitta Wallin (nyval), samt Britt-Marie Rosenqvist (representant för riksorganisationen)


Händelseförlopp vid val av 2 revisorer

  1. Valberedningen har föreslagit Michael Teklemariam till omval, och Jon Karfeldt som företrädare för riksorganisationen. Michael drar tillbaka sin kandidatur.
  2. Gabriel anmäler sitt intresse, och han blir vald tillsammans med Jon.


Händelseförlopp vid val till kongressombud, 3 ordinarie och 3 ersättare

  1. Det finns 8 personer nominerade sammanlagt. Det sker en lång diskussion kring hur många ombud det ska vara med tanken på kostnaden.
  2. Nasser drar tillbaka sin kandidatur trots vädjanden från Elin. Liv Rydell har redan före mötet dragit tillbaka sin kandidatur. Då återstår 6 kandidater.
  3. Röstning sker där man ska rangordna samtliga kandidater med siffra 1-6.
  4. Valda till ordinarie blir: Simone Andersson, Alice Nikmanesh, Gabriel Farrysson (som får färre röster, men kvoteras upp till ordinarie som enda man.)
  5. Valda till ersättare blir: Elin Söderberg, Julia Stuxgren, Mardoeke Boekraad

Uttalande med anledning av Miljöpartiet i Umeås pressmeddelande idag

Posted on by
6

– Mina försök till dialog med de styrande inom Miljöpartiet i Umeå har bemötts först av tystnad, nu av angrepp. Detta visar hur verklighetsfrånvända och desperata vissa inom ledningen är, menar Owen Laws, nyinflyttad till Umeå sedan årsskiftet men aktiv inom Miljöpartiet i Jämtlands län sedan 20 år tillbaka.

Jag skickade ett konstruktivt brev internt, och bemöttes med kompakt tystnad. Det är faktiskt jag som tagit initiativ till en dialog. Men den gruppering som styr Miljöpartiet i Umeå verkar enbart vara intresserad av att behålla makten. Deras sätt att bemöta mig är mycket sorgligt och beklagligt, säger Owen Laws.

Den styrande gruppen försöker nu tysta mig med en rad desperata åtgärder:

  • Grundlösa påståenden i pressmeddelandet om personangrepp
  • Igår såg jag att mina inlägg, bl.a. brevet till ledningsgruppen, har tagits bort från den gogglegrupp som är till för medlemsdiskussion. Jag skickade ett mejl till gruppen och frågade varför.
  • Det mejlet visades inte i gruppen, vilket innebär att mina eller alla inlägg i gruppen nu har börjat granskas före publicering. Så var det inte förut.
  • Idag är jag nu helt avstängd från denna grupp. Jag kommer inte längre in, ser inte inläggen.
  • Jag har också avstängts från det GoogleDrive-konto som är öppet för medlemmar, där partiet lägger upp kallelser, styrande dokument med mera.
  • Jag lade för några dagar sedan in ett inlägg på Miljöpartiet i Umeås Facebooksida med information om extra årsmötet den 2 maj. Detta inlägg har inte publicerats.
  • Jag skrev i morse en kort kommentar till dagens pressmeddelandet på Facebooksidan, som har tagits bort.

Trots att partiet har skakats av demokratiproblem under många år, vilket efter valet lett till avhopp från fullmäktigegruppen och ingripande från partiledningen i Stockholm, slår för några dagar sedan i en artikel i VK en representant för ledningsgruppen ifrån sig och påstår att det inte finns några demokratiproblem. Ett obegripligt påstående. Tvärtom visar deras agerande mot mig att demokratiproblemen är mycket allvarliga.

Om de tror att de kan tysta mig genom ett så taffligt agerande, så har de verkligen fel. Jag är fortfarande beredda att delta i en konstruktiv dialog för partiets bästa och väntar med spänning på att ledningen ska höra av sig istället för att slå ifrån sig. Men jag låter mig inte tystas, avslutar Owen Laws

BACKGRUND
Vid ett mycket dåligt förberett och kaosartat årsmöte 15/3 försöker den styrande gruppen inom Miljöpartiet tvinga årsmötet att acceptera omval av den sittande valberedningen, trots att ledningsgruppen inte fått behandla ärendet innan utan bara ledningsgruppens sammankallande, och trots att medlemmarna inte fått möjlighet att lämna nomineringar. Valberedningens förslag i övrigt behandlades trots att det inte hade skickats ut i förväg och inte delades ut vid årsmötet utan enbart föredrogs muntligt. Dessutom hade inte valberedningen berett val av de fyra kongressombud som avdelningen har rätt till. Trots detta så drevs igenom tidigt under mötet ett beslut om att inga nomineringar fick lämnas på mötet. Röstsiffrorna var 23-13. En helt absurd situation alltså.

Det fanns inte heller någon balansräkning tillgänglig för årsmötesdeltagarna, något som verkligen hade behövts då det uppdagades under mötet att det fanns konton med stora belopp som inte framgick av resultaträkningen. Ett förslag till verksamhetsplan visade sig inte innehålla några mätbara mål. Det fanns inte heller några formuleringar om hur ledningsgruppen avsåg att hantera de demokratiska problem inom partiet som skakat partiet de senaste åren, lett till avhopp ur fullmäktigegruppen, och föranlett ett erbjudande om hjälp från partiet på central nivå.

Till slut beslutade årsmötet att 3 frågor skulle behandlas vid ett extra årsmöte:
– Val av valberedning
– Val av 4 kongressombud
– Fastställande av verksamhetsplan.

(Detta årsmötet är planerat till 2/5, kl. 14-16 på konferenslokalen Ryttmästaren, på stadshusområdet. Medlemmar har kallats, och har möjlighet att lämna nomineringar och förslag när det gäller verksamhetsplanen senast 10/4.)

Efter årsmötet skrev jag ett brev med “reflektioner och förslag” med anledning av det jag hade upplevt på årsmötet. Jag riktade brevet “Till MP-Umeå ledningsgrupp, valberedning, samt årsmötesdeltagare gm partiets medlemsgooglegrupp”. Brevet mejlades till partiets epostadress, ledningsgruppens sammankallande Nasser Mossleh, riksdagsledamoten Jabar Amin (som var med på årsmötet), och till partisekreteraren Anders Wallner för kännedom.

Med utgångspunkten i 20 års erfarenhet som aktiv miljöpartist i Jämtlands län tänkte jag att jag kanske kunde bidra konstruktivt till en positiv förändring i Umeå. Jag såg att mycket av problemen på detta årsmöte berodde på dåliga förberedelser och otydliga rutiner.

Men ack så fel jag hade. I stället för att inleda en dialog med mig möttes brevet av en kompakt tystnad. Jag fick ett inofficiellt bemötande, av Jabar Amin, som även gick till partisekreteraren för kännedom. Detta besvarade jag. Men ledningsgruppen hörde inte av sig. När massmedia fick tag på brevet valde jag att inte kommentera, eftersom det var aldrig meningen att brevet skulle nå ut till massmedia. Trots min återhållsamhet väljer representant för ledningsgruppen Alireza Mosahafi att påstå för Västerbottens-Kurriren 4/4 att “det finns inga demokratiproblem” inom Miljöpartiet.

Först då väljer jag att offentliggöra mitt brev och uttala mig i massmedia.
Några personangrepp från min sida har inte förekommit.

Ny artikel i VK om demokratiproblem inom MP Umeå

Posted on by
Reply

VK gör ett bra jobb med att förklara de odemokratiska turerna på MP-Umeås årsmötet den 15 mars 2015.

Det sorgliga i det här är att om de styrande i ledningsgruppen bara hade sagt till VK att “javisst finns det demokratiproblem, det är ju därför riks hjälper oss. Vi försöker ta itu med problemen, och Owens brev innehåller många bra förslag” eller något i den stilen så hade jag låtit bli att offentliggöra mitt brev. Men att blankt förneka att det finns några demokratiproblem är ganska dålig taktik. Klart att man reagerar.

Mitt brev till ledningsgruppen i MP-Umeå

Posted on by
2

För mig är demokratin så väldigt mycket mer än enbart majoritetsstyre. I Sverige handlar demokrati om dialog och samförstånd, och spelregler som skyddar minoriteten och ger dem insyn i processer. Man bildar ett bättre samhälle genom att ta vara på alla goda krafter, inte genom att samla all makt kring sig själv och sin krets.

På årsmötet med Miljöpartiet i Umeå den 15/3 blev jag chockad över oordningen och den bristande demokratin.

Efter årsmötet skrev jag ett brev med reflektioner och förslag till årsmötesdeltagarna, ledningsgruppen och valberedningen, som jag skickade till partiets e-postadress och medlemsgooglegruppen. Brevet skickades för kännedom även till partisekreteraren i Stockholm. Brevet skickades inte till massmedia. Jag vill ju vara konstruktiv.

Några dagar senare fick jag höra att Västerbottens Kuriren hade fått nyss om brevet. Jag ringde till journalisten i förebyggande syfte. Han bad om brevet, men jag avböjde att lämna ut det.

Jag har fått ett enda svar med anledning av brevet, från partiets riksdagsledamot från Västerbotten Jabar Amin, vilket jag har besvarat. Än så länge inget svar från ledningsgruppens styrande.

Den 31 mars blev jag uppringd av VK, nu hade de fått tag på brevet. Jag avböjde att kommentera. Följande artikel publicerades den 1/4: http://www.vk.se/plus/1417477/demokratiproblem-i-miljopartiet

De styrande höll sig dock undan.

Idag publicerades en artikel i VK där en representant för de styrande i ledningsgruppen Alireza Mosahafi slår ifrån sig helt. Han säger, i ett pratminus: ”Det finns inga demokratiproblem, det är majoriteten som har beslutat på årsmötet. Jag ser inga problem.” http://www.vk.se/plus/1418022/mp-finns-inga-demokratiproblem?mobil

Ledaren i dagens Norran kritiserar dock de styrande miljöpartisterna i Umeå, och även hänvisar till mitt brev: http://norran.se/asikter/ledare/konsten-att-mygla-sonder-ett-miljoparti-375040

Nonchalansen och demokratisynen hos de styrande i Miljöpartiet i Umeå gör att jag nu har bestämt mig för att offentliggöra innehållet i mitt brev, som finns här nedan och bifogad som fil.
 

Miljöpartiet i Umeå har extra årsmöte den 2/5 kl. 14-16. Läs mer om det i nästa blogginlägg.

 

150316

Till MP-Umeå ledningsgrupp, valberedning, samt årsmötesdeltagare gm partiets medlemsgooglegrupp

Kk Anders Wallner, partisekreterare

Hej
Efter gårdagens årsmöte vill jag lämna några reflektioner och förslag.

Först vill jag säga några ord om mig själv. Jag flyttade till Umeå vid årsskiftet. Innan dess har jag varit aktiv i Miljöpartiet i Krokoms kommun och Jämtlands län sedan 1995. Under tiden har jag hunnit vara både sammankallande och valberedare i både länsavdelningen och kommunavdelningen. Jag har varit landstingspolitiker sedan 1998, och kommunpolitiker sedan 1996. De senaste 8 åren har jag haft ordförandeuppdrag i först landstinget, därefter i Krokom i 4 år då jag var heltidspolitiker. Jag har varit gruppledare i både landstingsgruppen och kommungruppen. Dessutom har jag varit ombud på otaliga rikskongresser. Jag har alltså en ganska lång erfarenhet av att arbeta inom Miljöpartiet.

Jag har inga ambitioner att engagera mig politiskt i Umeå. Efter 18 år som politiker vill jag ta timeout, skaffa jobb, och lära mig vara en bra sambo. Jag kom till årsmötet enbart för att lyssna och vara med, eftersom jag ville få lära känna partikamraterna i Umeå och börja skaffa mig ett nätverk här. Dessutom vet jag av erfarenhet att det känns bra för de aktiva när många medlemmar kommer på årsmötena.

Jag hade naturligtvis hört att det var rörigt i Miljöpartiet i Umeå, men det jag upplevde överträffade vitt mina värsta farhågor.

I en situation där det finns en förtroendeklyfta inom en organisation, är en viktig förutsättning för framgång att formalia sköts på ett oklanderligt sätt. Men tyvärr upplevde jag många alvarliga brister:

  • Balansräkningen fanns inte tillgänglig, vare sig innan eller under årsmötet. När detta uppdagades framfördes uppgifter muntligt. Balansräkningen måste väl betraktas som ”årsmöteshandlingar” enligt stadgarna § 5? Varför delades den inte ut? Särskilt med tanke på att det ju visade sig finnas konton med väldigt stora belopp, vilka inte framgick av övriga handlingar. Detta är ytterst anmärkningsvärt. Som medlem och mötesdeltagare känner man sig förd bakom ljuset.

Även om denna avsaknad av viktiga handlingar inte handlar om stadgebrott, är det ju fullständigt oacceptabelt. Alla handlingar måste finnas tillgängliga i enlighet med stadgarna. Allt som skulle kunna uppfattas som tveksamt måste redovisas tydligt, i synnerhet i en organisation med stora konflikter.

  • Valberedningens förslag skickades inte ut i förväg och fanns inte tillgängligt på mötet, ens på storskärm, utan föredrogs enbart muntligt. Betraktas inte dessa som årsmöteshandlingar enligt stadgarna § 5? I en organisation utan konflikter kan det fungera med muntliga redovisningar, men det är inte bra.

I en organisation med konflikter är det oacceptabelt. Även om det inte är stadgebrott, så är det ju dumt och skapar onödig frustration och aggression. Alla handlingar måste finnas tillgängliga i enlighet med stadgarna.

  • När valberedningen föredrog sina förslag, användes enbart förnamnen på de flesta av de föreslagna. Det ger ett otroligt oproffsigt intryck. Jag kände ett fåtal personer på mötet, och kände igen enbart två av namnen som föreslogs.

Alla förslag ska föredras med för- och efternamn.

  • Valberedningen redovisade ett förslag att någon som heter Jon (jag uppfattade inte efternamnet), från riksorganisationen, skulle väljas till revisor, för att på något sätt vara avdelningen behjälplig med att lösa sina konflikter. På vilket sätt detta skulle vara behjälpligt, vad Jon skulle göra, klargjordes aldrig, vilket var förvirrande och irriterande. Hur ofta skulle Jon komma? Skulle han utreda saker? Vara med på möten? Eller bara revidera bokslutet? Det enda som diskuterades var ifall riks eller Umeå skulle betala merkostnader kring Jon. Men det var ju en meningslös diskussion när vi inte visste vad Jon skulle göra, för då gick det inte heller att bedöma kostnaderna. Detta hade varit rätt enkelt för en fungerande valberedning att ta reda på i förväg, men istället valde valberedningen att bara redovisa nomineringar men inte lämna ett förslag. Sammantaget gav hanteringen och diskussionen ett tydligt intrycket av att avdelningen inte är intresserad av att få hjälp av riks.

Det är viktigt att valberedningen arbetar proffsigt och lämnar ett fullständigt och motiverat förslag. Det är viktigt att alla förslag från ledningsgrupp och valberedning och alla årsmöteshandlingar föredras på ett sätt som gör att det går att veta vad man beslutar om. Så var det inte i detta fall.

  • Jag tar inte ställning i sakfrågan, men varför var det så viktigt för partiets främsta företrädare samt riksdagsledamoten att inga nomineringar fick ske på årsmötet? Detta motiverades inte. Eftersom valberedningens förslag var ofullständigt (inget förslag till kongressombud) bidrog ju detta till att det beslutades om extra årsmöte, trots att ledningsgruppen också motsatte sig ett extra årsmötet,. För en utomstående var ledningsgruppens agerande helt obegripligt och mycket odemokratiskt.

Partiets ledning och främsta företrädare måste alltid tydligt motivera sina förslag. Detta är extra viktigt i en organisation i kris.

  • Dessutom ville ledningsgruppens sammankallande att årsmötet skulle ta beslut om valberedning, trots att: 1) medlemmarna inte hade beretts möjlighet att lämna nomineringar, 2) ledningsgruppens övriga ledamöter inte hade varit med om att bereda ett förslag, samt 3) ledningsgruppen tidigare på mötet hade drivit igenom beslut om att inga nomineringar fick lämnas på årsmötet. Också detta gav ett intryck av totalt kaos och envälde.

I en organisation i kris, är det viktigt att ledningen agerar på ett lyhört sätt och visar kompromissvilja. Istället agerade ledningen precis tvärtom: kompromisslöst och auktoritärt.

Om det är så att inga nomineringar ska få lämnas på årsmötet, måste det framgå mycket tydligt för medlemmarna – i god tid innan årsmötet – detaljer kring de poster det blir val till. Så var det ju inte i detta fall, vilket trots motvilja från sammankallande m.fl. ledde till beslut om extra årsmöte och gav ytterligare starkt intryck av en mycket amatörmässig, auktoritär organisation.

Jag bifogar två aktuella exempel på hur nomineringsbrev från valberedningen kan se ut. (Den från Jämtlands län saknar dock möjlighet att nominera till just valberedning.)

  • Vid ett så långt möte är det kutym att det finns fika och förtäring, inte minst för att det skapar en gemytlig stämning. En fikapaus ger också möjlighet att umgås och lära känna varandra. Den bidrar till en känsla av öppenhet som är enbart positiv för vilken medlemsorganisation som helst.  I en organisation i kris förmedlar avsaknaden av pauser budskapet att ledningen vill ha total kontroll. I bästa fall känns det oerhört amatörmässigt.

Ordentligt med pauser och fikapauser är en förutsättning för en hållbar organisation.

Sammanfattningsvis
Det framkom mycket tydligt att MP-Umeå har väldigt allvarliga organisations- och demokratiska problem, som omöjligen kommer att kunna lösas enbart av ledningsgruppen utan hjälp från utomstående. Ändå vädjade ledningsgruppens sammankallande vid ett flertal tillfällen om att ledningsgruppen själv skulle få hantera problemen.

Ledningsgruppen måste acceptera hjälp från riks, och betala de merkostnader som tillkommer.

Med vänliga hälsningar

Owen Laws