Sedan valet 2006 har Krokoms kommun styrts av de fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet där Miljöpartiet är vågmästare. Centern är största partiet. Samarbetet fungerar väldigt bra och är högt i tak. Under tiden har Krokoms ekonomi utvecklat oerhört positivt och befolkningen växer stadigt.
Ända sedan valet 2006 har jag drömt om att kunna sänka skatterna i kommunen. Tänk, vilken bomb! Det skulle verkligen sätta Krokom på kartan på ett positivt sätt. Men nu har jag tyvärr kommit till insikten att det är en omöjlighet. Snarare står Krokoms kommun inför omöjliga kostnadsökningar under de kommande 15-20 åren.
Det är alltså bara en tidsfråga innan Krokom kommer att behöva höja skatterna. Men det kommer inte att räcka. Utmaningen är snarare att skjuta på det ofrånkomliga så många år som möjligt. Kanske det går att klara den nuvarande lågkonjunkturen. Men inom några år så är jag övertygad om att skatterna kommer behöva höjas. Detta är ett öda som säkerligen delas av i princip samtliga utflyttningskommuner i landet. Det blir en omöjlig ekvation.
Behovet av skattehöjningar beror på två saker:
- Det växande antalet äldre, i förhållande till befolkningen i stort
- Den så kallade “pensionsskulden”.
Alltfler äldre
Sedan 2010 har Krokom utrett det framtida behovet av särskilda boenden för äldre i kommunen, med fokus på förutsättningarna att etablera ett så kallat “mellanboende”. Det är en bred, parti- och förvaltningsöverskridande arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Förra veckan lämnade arbetsgruppen en kort redovisning för kommunstyrelsen.
- Mellan 2010-2025 växer antalet 60 åringar och äldre från i runda tal 2700 till 3500 personer.
- Antalet 80+ ligger på ca 750 personer nu. 2020 växer kurvan dramatiskt för att nå drygt 1000 personer år 2025. Många av dessa äldre kommer att behöva särskilt boende.
Om efterfrågan förblir som idag, innebär det enorma kostnadsökningar för kommunen. I en grov lek med siffror uppskattas dessa kostnader 2025 till uppemot 44 miljoner kronor per år för nya boendeplatser och hemtjänstmottagare. Investeringskostnader för att bygga boendeplatserna kan ligga på hela 183 miljoner kronor! Det säger sig självt att det är omöjligt för Krokom att själv bära dessa nya kostnader. Det går inte att höja skatterna så mycket som skulle behövas.
Allt färre 40-talister
I takt med att 40-talisterna går i pension realiseras den så kallade “pensionsskulden”. I Jämtlands län är det bara Härjedalens kommun som löpande avsatte pengar till att betala sina anställdas pensioner, den dagen de gick i pension. Sedan ett 10-tal år tillbaka är alla kommuner tvungna enligt lag att göra detta, men inte innan. För Krokoms kommun innebär pensionsskulden – grovt uppskattat – att utbetalningar till 40-talisternas pensioner ökar med ca 300.000 kronor per år, varje år, fram till ca 2025. Beloppen läggs på varandra.
Trehundratusen kronor mer 2013 jämfört med 2012. Sexhundratusen kronor mer 2014 jämfört med 2012. Och så vidare, varje år i 15-20 år.
Även detta är en omöjlig ekvation, en kostnadsökning som aldrig kommer kunna täckas av skattehöjningar.
Det vore intressant att veta hur denna kostnadsexplosion ser ut för de andra kommuner i Jämtlands län. Jag tror att detta – vid sidan om skenande möjligheter och därmed kostnader inom hälso- och sjukvården – är framtidens stora utmaning för Sverige att lösa. Kommer staten att gå in och jämna ut denna kostnadsbörda?
Varför diskuteras inte detta?
Owen Laws
Gruppledare för Miljöpartiet i Krokoms kommun
Ledamot i arbetsgruppen för framtidens boendebehov
(Veckobrev till Miljöpartiet i Jämtlands läns hemsida, v. 38 2012. Versionen ovan är språkligt och layoutmässigt bearbetad något och därmed lite aktuellare)
