Jaha, nu snackas det stornorrland igen. Trist, för det innebär slutet för den svenska demokratimodellen, utan att man någonsin pratar om den följden.
Det diskuteras aldrig hur storregioner påverkar den svenska demokratiska modellen. I Sverige är fortfarande den överväldigande majoriteten av politikerna fritidspolitiker. Men i en storregion är det omöjligt att vara en fritidspolitiker och samtidigt både vara insatt i regionen, jobba och ha ett liv. Det går inte.
Det enda rimliga alternativet är heltidsavlönade politiker. Och märk väl, det finns också tydliga fördelar med detta. Förutsättningarna att vara insatt och effektiv blir väldigt mycket större.
Men poängen är att det är inte det system vi har i Sverige, utan i Sverige bygger demokratin på att ett tvärsnitt av befolkningen gör en politisk värnplikt någon gång under sin livstid, och bidra med sina erfarenheter och kunskaper som “vanligt folk”.
Det är ett oerhört fint system som jag högaktar. Det har bidragit till att minimera klyftan mellan icke politiker och politiker. När grannen är politiker har man av många skäl dragit sig för att skälla urskilningslöst utan man istället tar ett snack över staketet, eller i trappuppgången eller ute på gården eller när man råkas på affären. Demokratin är (fortfarande) levande, och nära.
Det som retar mig är att storregioner innebär slutet för det systemet, och det diskuteras aldrig.