Miljöpartiet lägger egen budget och bryter majoritetssamarbetet i Jämtlands läns landsting

PRESSMEDDELANDE
Från Miljöpartiet de Gröna i Jämtlands läns landsting

Miljöpartiet lägger en egen budget vid sidan av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bryter därmed majoritetssamarbetet.

Landstinget behöver en ekonomisk grundstomme för att pågående utvecklingsarbete ska kunna fortgå och tidigare års underskott återställas.

Miljöpartiet i landstinget ser därför i nuläget att en skattehöjning är den enda vägen. Därför kommer vi på landstingsfullmäktige på onsdag att yrka för att landstingsskatten höjs med 25 öre till 11.10.

– Det pågår mycket positivt i landstinget, men för att det ska lyckas fullt ut behövs en stabil ekonomi. Det är kontraproduktivt att göra neddragningar samtidigt som man genomför utvecklingsarbeten. Vi vet också vilka utmaningar hälso- och sjukvården står inför med skenande kostnader, bristyrken och höga ohälsotal, säger Anna Hildebrand Miljöpartiets landstingsråd.

– Vi kan inte stå upp för en budget som ligger så på marginalen och där vi vet att det finns områden som är underfinansierade. Vi tror helt enkelt inte på att det går att klara budgeten, återställa underskotten och utveckla verksamheten utan nya intäkter, säger Karin Österberg ersättare för Miljöpartiet i landstingsstyrelsen.

– Vi tar ansvar för att inte lägga en ofinansierad budget. En budget som vilar på vaga förhoppningar om ökade intäkter och effektiviseringar som vi ännu inte kan bedöma effekten av är ohållbar, säger Owen Laws Miljöpartiets gruppledare i landstingsfullmäktige.

För information:

Anna Hildebrand, landstingsråd: 070-612 75 95
Karin Österberg, politisk sekreterare: 070-586 65 79

I massmedia:
Länstidningen 131125: 25 öre satte stopp för samarbete
Östersunds Posten 131125: Miljöpartiet bryter med S och V
Östersunds Posten 131126: Vänsterpartiet stärker Positionen
Radio Jämtland 131126: V nobbar MP:s skattehöjning trots tidigare utspel

 

Se Världens säkraste kärnkraft. En film av Maj Wechselmann. 29-30/11 och 1/12.

Möt filmaren Maj Wechselmann i samband med filmvisningen och delta i samtalet kring kärnkraften!
Samtalet leds av moderator.

Välj mellan tre tillfällen:

Torsdag 29 november kl. 18.30 Laxsjö Bygdegård
(Moderator: Owen Laws)

Fredag 30 november kl. 19.00 Hoverbergs Bygdegård

Ytterligare möjlighet att möta Maj Wechselmann och ta del av hennes övriga filmkarriär:

Lördag 1 december kl. 15.00 Bio Regina, Östersund

– Är kärnkraftsolyckan i Japan över? Eller förvärras den?
– Är de svenska kärnkraftverken säkra?

Se nedan för mer information om filmen. Ladda ned affischen för Laxjö som pdf (3 mb) här, och som jpg (600 kb) här.

VÄRLDENS SÄKRASTE KÄRNKRAFTVERK

“Den mänskliga faktorn – Bi åker till Fukushima”

I samband med jordbävningen och tsunamin den 11 mars förra året havererade kärnkraftverket Fukushima i norra Japan. Dagarna efter spreds bilder på kraftiga explosioner över hela världen, men från det ansvariga bolaget TEPCO, kom endast uppgifter om att en vätgasexplosion hade ägt rum.

Sanningen om katastrofens omfattning erkändes först senare. När Bi åker till Japan är det för att reda ut hur det kan komma sig att människor fortfarande bor kvar i områden som enligt utländska experter borde vara evakuerade. Vi möter därtill en tidigare säkerhetsvakt vid Ringhals, som är öppet kritisk till hur säkerheten skötts vid svenska kärnkraftverk.

Med osvikligt patos fortsätter Maj Wechselmann ta sig an dagsaktuella ämnen och lyckas här fullborda en dokumentär, som kraftigt ifrågasätter den kärnkraftsvänliga retorik som varit vanlig de senaste åren.

Maj Wechselmann är född 1 mars 1942 i Köpenhamn, Danmark, är en svensk regissör, dokumentärfilmare och debattör. Wechselmann har varit en föregångare inom dokumentärfilm och är vår mest framgångsrika kvinnliga dokumentärfilmare.

Film- och samtalsturnén är ett samarbete mellan
Miljöpartiet i Jämtlands län
Studieförbundet Vuxenskolan
Filmpool Jämtland.

Välkommen!
______________________

Ida Krusevi
Verksamhetsutvecklare
SV Jämtlands län

Projektledare, Ung i Byn

Studieförbundet Vuxenskolan
Litsvägen 22, 831 41 Östersund
direkt:             063-128618
ida.krusevi@sv.se
www.sv.se/jamtlandslan

Fler handikapparkeringsplatser i centrala Krokom, inte färre

På kommunfullmäktige igår svarade jag på en fråga angående handikapparkeringsplatser i centrala Krokom. Svaret var delvis felaktig, och tyvärr ledde detta till att det stod felaktigt i ÖstersundsPostens nätartikel dagen därpå. Jag har skrivit nedanstående kommentar till den artikeln.

“Jag ska göra en pudel och be om ursäkt. Det blir ingen minskning av antalet handikapplatser i centrala Krokom, utan tvärtom finns det en fler idag. Jag var tyvärr inte fullt informerad igår i kommunfullmäktige, när jag besvarade Ensios fråga. Såhär är det:

Följande handikapplatser finns idag i centrala Krokom:

  • En plats framför Swedbank, mittemellan Systemet och ICA.
  • En plats för två bilar, direkt framför Hälsocentralen.
  • En plats framför fd Konsum, nästan precis mittemellan ICA och Apoteket.
  • En plats framför Handelsbanken.
  • En helt ny plats direkt framför kommunhusets och bibliotekets huvudentré.

Det har fram tills idag funnits planer på att flytta platsen framför Konsum närmare Apoteket. Jag hade missuppfattat och trodde att den skulle tas bort helt.
Idag har jag och fastighetschefen kommit överens om att låta kommunens Handikappråd yttra sig innan en eventuell flytt, för att inte försämra närheten till ICA.”

Jag har även skrivit en insändare, länkar till den om den kommer med.

Ronny Karlsson ljuger om Krokoms måltidspolicy

Krokoms kommunfullmäktige antar en måltidspolicy nu på onsdag 26/9. Nyligen behandlades måltidspolicyn i kommunstyrelsen. Sverigedemokraternas fullmäktigeledamot Ronny Karlsson har en insynspost i kommunstyrelsen som han sällan utnyttjar. Denna gång var han dock med halva dagen. Den enda gången han uttalade sig var när måltidspolicyn behandlades.

Ronny tyckte att måltidspolicyn öppnar för att kommunen skulle bli tvungen att servera halalslaktat kött. Han fick svaret att eftersom halalslakt är olaglig i Sverige så stämmer inte hans farhågor.

Nu har Ronny skrivit på sverigedemokraternas länshemsida och felciterat måltidspolicyn. Sedan drar han då felaktigt slutsatsen att

“Krokoms kommun ska alltså servera halalslaktat, kosherslaktat kött till invånare som kräver det.”

Måltidspolicyns övergripande mål är att: “Krokoms kommun skall vara en förebild för goda matvanor samt arbeta för långsiktigt hållbar miljö, hållbar ekonomi och hållbar utveckling.” Därefter följer ett antal punkter. Den som Ronny felciterar börjar såhär:

För matgästen ska måltiden kännas lustfylld och trevlig. Individuella behov utifrån medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl ska tillgodoses i möjligaste mån.”

I Ronnys text avslutas denna mening med punkt efter ordet “tillgodoses”. Alltså medvetet missvisande. Ronny ljuger. Ronny Karlsson är inte bara ledare för sverigedemokraterna i Krokoms kommun, utan även är distriktsordförande för sverigedemokraternas i Jämtlands län. Men han ljuger ändå.

Jordbruksverket om religiös slakt
När det gäller halalslakt i Sverige är det intressant att läsa det som står om religiös slakt på Jordbruksverkets hemsida. I stycket Halalslakt är tillåten om djuren är bedövad står det såhär:

“Det är tillåtet att bedöva fjäderfän och får med el före slakt. El-bedövning är idag den absolut vanligaste bedövningsmetoden vid vanlig slakt av fjäderfän. Metoden används även i relativt stor utsträckning vid vanlig slakt av får. El-bedövning före slakt accepteras av många av världens muslimer. Detta gör det möjligt att halalslakta fjäderfän och får här i Sverige utan att man kommer i konflikt med djurskyddsbestämmelserna.

Nötkreatur måste däremot alltid bedövas med bultpistol eller motsvarande innan avblodning sker. Eftersom bedövning med bultpistol inte leder till att hjärtat omedelbart stannar kan även den metoden accepteras av vissa muslimska grupper.”

Svenska slaktmetoder kan alltså anses uppfylla kraven för att kunna betraktas – åtminstone av en många av världens muslimer – som halal. Hoppsan! Vem ska sverigedemokraterna ge sig på då?

Läs hela förslaget till måltidspolicyn här.

Mot en “Krokomsmodell” för daglig, schemalgd rörelse för alla barn i skolan

Jag har förstått att en del är irriterade på mig på grund av mitt agerande kring “Åsmodellen”. Jag ska försöka förklara vad jag vill och varför jag gör det. Men först vill jag berätta vad som beslutades igår (120612) i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige har antagit budgetramar och övergripande vision och mål för 2013. I budgetdokumentet lade majoritetspartierna (C, M, MP, FP, KD) ett förslag, som oppositionen  (S, V) stödde. Sverigedemokraternas enda ledamot var frånvarande.

Beslutet blev att lägga till ett budgetdirektiv som lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda hur “Åsmodellen” med daglig schemalagd rörelse för alla barn, kan utvidgas till en “Krokomsmodell” omfattande samtliga skolor i kommunen.”

Det är en tydlig politisk viljeinriktning som hela kommunfullmäktige, över partigränserna, ställt sig bakom.

  • Att vilja skapa en modell som omfattar samtliga skolor i kommunen, med daglig schemalagd rörelse för alla barn.
  • Och att inledningsvis få reda på vad som krävs för att kunna uppnå detta.

Varför agerar jag så starkt i denna fråga? Kanske en del personal i Ås skolan tycker att jag bufflar på utan att vara lyhörd. Det tycker jag är synd. Jag är stolt över att som politiker prioritera att lyssna och diskutera och att vara eftertänksam. Samtidigt har jag som politiker ett ansvar att agera – eller hur? Ingen vill ha en mespropp till politiker som aldrig tycker någonting, aldrig vill någonting, bara flyter med.

Jag har bestämt mig.

  • Jag tror på Bunkeflomodellen. Det finns tillräckligt mycket forskning som visar att fysisk aktivitet och rörelse i unga åldrar är avgörande för hälsa och utveckling i livet.
  • Jag tror på forskning som visar att daglig rörelse i skolan leder till bättre skolresultat för elevkollektivet. Kanske inte för varje enskilt barn, men över lag. Och att hur man klarar skolan har ett avgörande betydelse för hur man klarar livet sedan.
  • Jag tror på forskning som säger att fetma och övervikt är västvärldens största folkhälsoutmaning, något som redan idag kostar ofantliga summor i onödiga vårdbehandlingar och kortare livstider. Även här i Sverige. Problemet växer lavinartat. Det är ingen överdrift. Det är antagligen västvärldens största ekonomiska och sociala utmaning, efter klimathotet.

Och nu när jag är säker, så måste jag som en anständig politiker agera.

2007 satsade Krokoms kommun och landstinget på en Krokomsvariant på Bunkeflomodellen, på Ås skolan. Nu efter 5 år verkar Ås skolan vilja frångå denna modellen, utan att för politikerna redovisa varför. Varför är man missnöjd? Vad krävs för att kunna bli nöjd? Det har skolan inte talat om. Man verkar vilja bara bli en vanlig skola igen. Allt satsat ska bara få rinna ut i sanden.

Men som anständig politiker kan inte jag acceptera detta. För mycket är satsat, för mycket står på spel. Inte för mig, jag skiter i mig själv. Jag är gärna självmordspilot, om det behövs, jag bryr mig inte om min politiska karriär. Men för samhället, för våra barn. Och för Krokom som attraktiv kommun att bo och leva i.

Jag tror på att daglig, schemalagd rörelse i skolan är rätt väg att gå. Jag tycker det är en bra politisk vision, och en bra profil för en kommun att ha. Och det står jag för.

Däremot vet jag inte vad som krävs för att kunna upprätthålla detta på Ås skolan.
Och på Aspås skolan (som såvitt jag vet håller fast vid modellen). Och för att kunna introducera modellen i kommunens samtliga skolor. För att kunna skapa en hälsoprofil som omfattar hela kommunen, en “Krokomsmodell”.

Jag vet inte vad som krävs för detta, och jag är ödmjuk inför den diskussionen. Jag diskuterar gärna, och lyssnar gärna kring det.

Och det är detta som direktivet som Barn- och utbildningsnämnden går ut på: att utreda vad som krävs. För att kunna utvidga Åsmodellen till att bli en Krokomsmodell, omfattande samtliga skolor i kommunen.

Arbetsgrupp för framtidsboende

Ett par timmar på eftermiddagen träffades kommunens arbetsgrupp för Framtidsboende för första gången efter valet. Politiker och tjänstemän. Det kommer att bli ett mycket stort behov av nya boendeplatser inom barnomsorgen framöver, och det måste planeras.Samtidigt som det kommer att bli brist på undersköterskor. om vi antar att vi har rätt antal boendeplatser idag 181 st, kommer vi behöva ungefär ytterligare 63 stycken till 2025, vilket kostar ca 15,5 mkr för driften inkl. personalkostnader.

Vi brainstormade kring vad som är viktigt att tänka på i arbetet. T ex, måste vi ha ett hum om var folk kommer att  vilja bo, vilken service de kommer vilja ha, hur mycket de kommer kunna betala. Vad gör vi med byggnaderna när puckeln har lagt sig (jag skrev lite skämtsamt att det måste gå att använda byggnaderna till skolor). Dagens blivande pensionärer är peningsstärka och relativt fogliga. Morgondagens pensionärer kommer  (ofta) att vara fattiga, men bångstyriga.

Majoriteten i Krokom har lovat att utveckla mellanboendeformer. Men det är så, att vi egentligen inte helt vet vad det är för typ av boende som kommer att behövas. Är det bäst att många olika “kategorier” människor kan bo i samma hus? Vore det bra med inslag av bostadsrätter, för så att de som har villa kan sälja den och köpa nytt?

Det var ett spännande möte. För en gångs skull är det inte bråttom med arbetet, då finns det också förutsättningar att kunna göra ett bra jobb.

Östersunds folkhälsostrateg informerar i Krokom

Nästan en hel dag med kommunens folkhälsosamordnare Rolf Pehrsson. På förmiddagen träffade vi Östersunds kommuns folkhälsostrateg Sofie Bergman, som berättade om hur deras folkhälsoarbete är upplagd. De har bara chefstjänstemän i sitt folkhälsoråd – inga politiker – och alltihop går ut på att linjeorganisationen ska ta med folkhälsa i övrig planering. Spännande och inspirerande. Folkhälsorådet träffas 4 ggr per år med inbjuda tjänstemän från t ex chefen på landstingets Folkhälsocentrum Ronny Weylandt och gymnasieförbundets chef Mikael Cederberg

I Utvecklingsforum Folkhälsa sker mycket arbete, där träffas en tjänsteman från varje förvaltning, en gång i månaden. Sofie leder det arbetet (om jag förstod rätt). Här sammanställs den årliga Välfärdsredovisningen.

Det politiska forumet heter Främjandegruppen, som leds av Björn Sandal, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden. Här träffas politiker och chefstjänstemän en gång i månaden.

För att det strategiska folkhälsoarbetet ska fungera, måste arbetet anammas av linjeorganisationen, förvaltningarna, och försvaras och kunna förklaras av politikerna. Jag tror att Östersunds kommuns organisation är en bra förebild för oss i Krokom, fast vi kommer aldrig att kunna ha så många grupper och möten som de har.

Krokom har politiker och tjänstemän i sitt nybildade folkhälsoråd – Rådet för folkhälsa, barnkonvention och brottsförebyggande arbete. Senare under dagen satt Rolf och jag och försökte hitta ett datum för första möte med rådet. Det var inte lätt. Då kommer vi även ha med kommunchefens ledningsgrupp.  Sofie Bergman är inbjudna för att – alltså för samtliga höga tjänstemän inkl kommunchefen samt rådets ca 5-7 st fasta tjänstemän – berätta om hur de gör i Östersund!