Att ljuga som politisk taktik

Ronny Karlsson, Sverigedemokraternas länsordförande i Jämtlands län, ljuger systematiskt. Det är fascinerande. Han fortsätter att ljuga i sin kritik mot Krokoms måltidspolicy, något som jag skrivit om tidigare här nedan, i LT och ÖP. Nu senaste ljuger han i Håkan Larssons insändare i ÖP.

På SD-hemsidan ljuger han systematiskt, t ex i denna artikel om mig och måltidspolicyn (där jag, i kommentarerna, delvis ger honom rätt i en sidofråga kring arvodering).

Detta fascinerar mig, och skrämmer mig också lite grann. Jag sätter stort värde i att alltid försöka tala sanning. Det är en prestigefråga för mig. Jag skulle aldrig drömma om att medvetet vantolka och förvanska någon annans budskap – för att inte tala om att medvetet och upprepat ljuga. Jag försöker debattera i sak.

Vad är det som gör att ett politiskt parti kan sätta i system att systematiskt ljuga och vantolka? För jag vägrar att acceptera att dessa personer i ledande ställning är så dumma så de är omedvetna om sin taktik. Värderar de sanningen så lågt? Det verkar så, samtidigt som det känns förenklat.

Och vad blir det för samhälle, om deras sätt att uttrycka sig accepteras som…..acceptabelt? Vad blir det för politiskt system om deras sätt att argumentera får samma status som alla andra? I massmedia? I folkets medvetande?

Det är lite skrämmande, för det handlar då om ett samhälle som värderar medvetna lögner lika högt som sanning.

Ett sådant samhälle vill inte jag ha.

Fler handikapparkeringsplatser i centrala Krokom, inte färre

På kommunfullmäktige igår svarade jag på en fråga angående handikapparkeringsplatser i centrala Krokom. Svaret var delvis felaktig, och tyvärr ledde detta till att det stod felaktigt i ÖstersundsPostens nätartikel dagen därpå. Jag har skrivit nedanstående kommentar till den artikeln.

“Jag ska göra en pudel och be om ursäkt. Det blir ingen minskning av antalet handikapplatser i centrala Krokom, utan tvärtom finns det en fler idag. Jag var tyvärr inte fullt informerad igår i kommunfullmäktige, när jag besvarade Ensios fråga. Såhär är det:

Följande handikapplatser finns idag i centrala Krokom:

  • En plats framför Swedbank, mittemellan Systemet och ICA.
  • En plats för två bilar, direkt framför Hälsocentralen.
  • En plats framför fd Konsum, nästan precis mittemellan ICA och Apoteket.
  • En plats framför Handelsbanken.
  • En helt ny plats direkt framför kommunhusets och bibliotekets huvudentré.

Det har fram tills idag funnits planer på att flytta platsen framför Konsum närmare Apoteket. Jag hade missuppfattat och trodde att den skulle tas bort helt.
Idag har jag och fastighetschefen kommit överens om att låta kommunens Handikappråd yttra sig innan en eventuell flytt, för att inte försämra närheten till ICA.”

Jag har även skrivit en insändare, länkar till den om den kommer med.

Ronny Karlsson ljuger om Krokoms måltidspolicy

Krokoms kommunfullmäktige antar en måltidspolicy nu på onsdag 26/9. Nyligen behandlades måltidspolicyn i kommunstyrelsen. Sverigedemokraternas fullmäktigeledamot Ronny Karlsson har en insynspost i kommunstyrelsen som han sällan utnyttjar. Denna gång var han dock med halva dagen. Den enda gången han uttalade sig var när måltidspolicyn behandlades.

Ronny tyckte att måltidspolicyn öppnar för att kommunen skulle bli tvungen att servera halalslaktat kött. Han fick svaret att eftersom halalslakt är olaglig i Sverige så stämmer inte hans farhågor.

Nu har Ronny skrivit på sverigedemokraternas länshemsida och felciterat måltidspolicyn. Sedan drar han då felaktigt slutsatsen att

“Krokoms kommun ska alltså servera halalslaktat, kosherslaktat kött till invånare som kräver det.”

Måltidspolicyns övergripande mål är att: “Krokoms kommun skall vara en förebild för goda matvanor samt arbeta för långsiktigt hållbar miljö, hållbar ekonomi och hållbar utveckling.” Därefter följer ett antal punkter. Den som Ronny felciterar börjar såhär:

För matgästen ska måltiden kännas lustfylld och trevlig. Individuella behov utifrån medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl ska tillgodoses i möjligaste mån.”

I Ronnys text avslutas denna mening med punkt efter ordet “tillgodoses”. Alltså medvetet missvisande. Ronny ljuger. Ronny Karlsson är inte bara ledare för sverigedemokraterna i Krokoms kommun, utan även är distriktsordförande för sverigedemokraternas i Jämtlands län. Men han ljuger ändå.

Jordbruksverket om religiös slakt
När det gäller halalslakt i Sverige är det intressant att läsa det som står om religiös slakt på Jordbruksverkets hemsida. I stycket Halalslakt är tillåten om djuren är bedövad står det såhär:

“Det är tillåtet att bedöva fjäderfän och får med el före slakt. El-bedövning är idag den absolut vanligaste bedövningsmetoden vid vanlig slakt av fjäderfän. Metoden används även i relativt stor utsträckning vid vanlig slakt av får. El-bedövning före slakt accepteras av många av världens muslimer. Detta gör det möjligt att halalslakta fjäderfän och får här i Sverige utan att man kommer i konflikt med djurskyddsbestämmelserna.

Nötkreatur måste däremot alltid bedövas med bultpistol eller motsvarande innan avblodning sker. Eftersom bedövning med bultpistol inte leder till att hjärtat omedelbart stannar kan även den metoden accepteras av vissa muslimska grupper.”

Svenska slaktmetoder kan alltså anses uppfylla kraven för att kunna betraktas – åtminstone av en många av världens muslimer – som halal. Hoppsan! Vem ska sverigedemokraterna ge sig på då?

Läs hela förslaget till måltidspolicyn här.

Kostnadsexplosion hotar utflyttningskommunerna

Sedan valet 2006 har Krokoms kommun styrts av de fyra borgerliga partierna och Miljöpartiet där Miljöpartiet är vågmästare. Centern är största partiet. Samarbetet fungerar väldigt bra och är högt i tak. Under tiden har Krokoms ekonomi utvecklat oerhört positivt och befolkningen växer stadigt.

Ända sedan valet 2006 har jag drömt om att kunna sänka skatterna i kommunen. Tänk, vilken bomb! Det skulle verkligen sätta Krokom på kartan på ett positivt sätt. Men nu har jag tyvärr kommit till insikten att det är en omöjlighet. Snarare står Krokoms kommun inför omöjliga kostnadsökningar under de kommande 15-20 åren.

Det är alltså bara en tidsfråga innan Krokom kommer att behöva höja skatterna. Men det kommer inte att räcka. Utmaningen är snarare att skjuta på det ofrånkomliga så många år som möjligt. Kanske det går att klara den nuvarande lågkonjunkturen. Men inom några år så är jag övertygad om att skatterna kommer behöva höjas. Detta är ett öda som säkerligen delas av i princip samtliga utflyttningskommuner i landet. Det blir en omöjlig ekvation.

Behovet av skattehöjningar beror på två saker:

  • Det växande antalet äldre, i förhållande till befolkningen i stort
  • Den så kallade “pensionsskulden”.

Alltfler äldre
Sedan 2010 har Krokom utrett det framtida behovet av särskilda boenden för äldre i kommunen, med fokus på förutsättningarna att etablera ett så kallat “mellanboende”. Det är en bred, parti- och förvaltningsöverskridande arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän. Förra veckan lämnade arbetsgruppen en kort redovisning för kommunstyrelsen.

  • Mellan 2010-2025 växer antalet 60 åringar och äldre från i runda tal 2700 till 3500 personer.
  • Antalet 80+ ligger på ca 750 personer nu. 2020 växer kurvan dramatiskt för att nå drygt 1000 personer år 2025. Många av dessa äldre kommer att behöva särskilt boende.

Om efterfrågan förblir som idag, innebär det enorma kostnadsökningar för kommunen. I en grov lek med siffror uppskattas dessa kostnader 2025 till uppemot 44 miljoner kronor per år för nya boendeplatser och hemtjänstmottagare. Investeringskostnader för att bygga boendeplatserna kan ligga på hela 183 miljoner kronor! Det säger sig självt att det är omöjligt för Krokom att själv bära dessa nya kostnader. Det går inte att höja skatterna så mycket som skulle behövas.

Allt färre 40-talister
I takt med att 40-talisterna går i pension realiseras den så kallade “pensionsskulden”. I Jämtlands län är det bara Härjedalens kommun som löpande avsatte pengar till att betala sina anställdas pensioner, den dagen de gick i pension. Sedan ett 10-tal år tillbaka är alla kommuner tvungna enligt lag att göra detta, men inte innan. För Krokoms kommun innebär pensionsskulden – grovt uppskattat – att utbetalningar till 40-talisternas pensioner ökar med ca 300.000 kronor per år, varje år, fram till ca 2025. Beloppen läggs på varandra.

Trehundratusen kronor mer 2013 jämfört med 2012. Sexhundratusen kronor mer 2014 jämfört med 2012. Och så vidare, varje år i 15-20 år.
Även detta är en omöjlig ekvation, en kostnadsökning som aldrig kommer kunna täckas av skattehöjningar.

Det vore intressant att veta hur denna kostnadsexplosion ser ut för de andra kommuner i Jämtlands län. Jag tror att detta – vid sidan om skenande möjligheter och därmed kostnader inom hälso- och sjukvården – är framtidens stora utmaning för Sverige att lösa. Kommer staten att gå in och jämna ut denna kostnadsbörda?

Varför diskuteras inte detta?

Owen Laws
Gruppledare för Miljöpartiet i Krokoms kommun
Ledamot i arbetsgruppen för framtidens boendebehov

(Veckobrev till Miljöpartiet i Jämtlands läns hemsida, v. 38 2012. Versionen ovan är språkligt och layoutmässigt bearbetad något och därmed lite aktuellare)

Mot en “Krokomsmodell” för daglig, schemalgd rörelse för alla barn i skolan

Jag har förstått att en del är irriterade på mig på grund av mitt agerande kring “Åsmodellen”. Jag ska försöka förklara vad jag vill och varför jag gör det. Men först vill jag berätta vad som beslutades igår (120612) i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige har antagit budgetramar och övergripande vision och mål för 2013. I budgetdokumentet lade majoritetspartierna (C, M, MP, FP, KD) ett förslag, som oppositionen  (S, V) stödde. Sverigedemokraternas enda ledamot var frånvarande.

Beslutet blev att lägga till ett budgetdirektiv som lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda hur “Åsmodellen” med daglig schemalagd rörelse för alla barn, kan utvidgas till en “Krokomsmodell” omfattande samtliga skolor i kommunen.”

Det är en tydlig politisk viljeinriktning som hela kommunfullmäktige, över partigränserna, ställt sig bakom.

  • Att vilja skapa en modell som omfattar samtliga skolor i kommunen, med daglig schemalagd rörelse för alla barn.
  • Och att inledningsvis få reda på vad som krävs för att kunna uppnå detta.

Varför agerar jag så starkt i denna fråga? Kanske en del personal i Ås skolan tycker att jag bufflar på utan att vara lyhörd. Det tycker jag är synd. Jag är stolt över att som politiker prioritera att lyssna och diskutera och att vara eftertänksam. Samtidigt har jag som politiker ett ansvar att agera – eller hur? Ingen vill ha en mespropp till politiker som aldrig tycker någonting, aldrig vill någonting, bara flyter med.

Jag har bestämt mig.

  • Jag tror på Bunkeflomodellen. Det finns tillräckligt mycket forskning som visar att fysisk aktivitet och rörelse i unga åldrar är avgörande för hälsa och utveckling i livet.
  • Jag tror på forskning som visar att daglig rörelse i skolan leder till bättre skolresultat för elevkollektivet. Kanske inte för varje enskilt barn, men över lag. Och att hur man klarar skolan har ett avgörande betydelse för hur man klarar livet sedan.
  • Jag tror på forskning som säger att fetma och övervikt är västvärldens största folkhälsoutmaning, något som redan idag kostar ofantliga summor i onödiga vårdbehandlingar och kortare livstider. Även här i Sverige. Problemet växer lavinartat. Det är ingen överdrift. Det är antagligen västvärldens största ekonomiska och sociala utmaning, efter klimathotet.

Och nu när jag är säker, så måste jag som en anständig politiker agera.

2007 satsade Krokoms kommun och landstinget på en Krokomsvariant på Bunkeflomodellen, på Ås skolan. Nu efter 5 år verkar Ås skolan vilja frångå denna modellen, utan att för politikerna redovisa varför. Varför är man missnöjd? Vad krävs för att kunna bli nöjd? Det har skolan inte talat om. Man verkar vilja bara bli en vanlig skola igen. Allt satsat ska bara få rinna ut i sanden.

Men som anständig politiker kan inte jag acceptera detta. För mycket är satsat, för mycket står på spel. Inte för mig, jag skiter i mig själv. Jag är gärna självmordspilot, om det behövs, jag bryr mig inte om min politiska karriär. Men för samhället, för våra barn. Och för Krokom som attraktiv kommun att bo och leva i.

Jag tror på att daglig, schemalagd rörelse i skolan är rätt väg att gå. Jag tycker det är en bra politisk vision, och en bra profil för en kommun att ha. Och det står jag för.

Däremot vet jag inte vad som krävs för att kunna upprätthålla detta på Ås skolan.
Och på Aspås skolan (som såvitt jag vet håller fast vid modellen). Och för att kunna introducera modellen i kommunens samtliga skolor. För att kunna skapa en hälsoprofil som omfattar hela kommunen, en “Krokomsmodell”.

Jag vet inte vad som krävs för detta, och jag är ödmjuk inför den diskussionen. Jag diskuterar gärna, och lyssnar gärna kring det.

Och det är detta som direktivet som Barn- och utbildningsnämnden går ut på: att utreda vad som krävs. För att kunna utvidga Åsmodellen till att bli en Krokomsmodell, omfattande samtliga skolor i kommunen.

Hur få bort gruset från vägrenar och gång- och cykelvägar på våren?

Veckobrev v. 49, 2011

Hur få bort gruset från vägrenar och gång- och cykelvägar på våren?

Nu är jag där, sedan ett år tillbaka. Inte bara med och styr i Krokoms kommun ytterligare en mandatperiod, utan nu också ordförande i Bygg- och miljönämnden. Ja! Nu gäller det att visa vad man går för. Nu har man makt att bestämma!

Fast så enkelt är det inte, att få till den förändring man vill åstadkomma. Ett exempel är den (relativt) nya gång- och cykelvägen (gc-vägen) från Ås ned till Byskogen. Den har funnits i tre vårar nu. Under vinter plogas och sandas den. Det är en ganska grovkornig sand, snarare ett grus.

Men sedan när våren kommer, tas det där gruset bort alldeles för sent. Så har det varit varje vår. Nu i våras låg gruset kvar minst en månad längre än nödvändigt. Det gjorde det svårare att cykla. Att åka rullskidor – något som är ganska populärt på denna sträcka – måste ha varit väldigt jobbigt.

Det är Trafikverket som ”äger” gc-vägen. Vid ett möte kring något annat i Ås tog jag upp frågan, det visar sig att Trafikverket har upphandlat grusborttagning, och hänvisar till företaget Svevia. Avsvär sig ansvar därmed, på något sätt.

Jobbigt, nu skickas man runt. Orka.

Det dröjde ett tag. Jag nämnde detta för en lämplig kommunal tjänsteman, men utan att ge tydligt direktiv – vad jag vill göra – och det hände inget.

Häromdagen: Nya tag. Det finns andra problem med grus, som jag gått och retat mig på länge. När gruset sopas bort på våren från körbanan på vägen mellan Dvärsätt och Krokom, så lämnas alltid gruset kvar i vägrenen. Skitjobbigt som cyklist, jag vet det eftersom jag cyklar den sträckan ganska ofta. Man cyklar ut i körbanan i ett par månader tills gruset försvunnit av sig själv.

Så nu har jag sagt tydligt till tjänstemannen. Hon ska ta reda på vem vi ska föra en dialog med, och påbörja den dialogen. Antagligen är det så, att Trafikverket måste ställa hårdare krav i sina upphandlingar och därmed också vara berett att betala mer. Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Kanske det räcker med att påtala problemet, så blir det förbättring….?

Nåja, politiken verkar handla mer om droppen som urholkar stenen, än att peka med hela handen. Det gäller oftast att veta vad man vill – ungefär – och sedan börja föra en dialog med rätt personer. Man måste ha tålamod, och hålla bollar i luften i flera år.

Hur som helst – det finns säkert många flera exempel i Krokom på borttagning av grus som inte fungerar tillfredsställande.
Hör gärna av dig med tips och klagomål! Gärna här i bloggen, eller per telefon eller epost.

Owen Laws
Ordförande i Bygg- och miljönämnden i Krokoms kommun
070-6099678
owen.laws8 (at) gmail.com

_____________________________

Jag, Anna Hildebrand, och Karin Thomasson turas om med att skriva veckobrev till Miljöpartiet i Jämtlands läns hemsida. Tyvärr innebär problem med hemsidan att det kanske inte går att läsa inlägget där. Men här!

Samiskt förvaltningsområde

Krokom har utsetts till samiskt förvaltningsområde, vilket är jättekul, hedersamt och förpliktigande. Regeringen ger 750 000 kr per år som får spenderas till detta ändamål. En konsult har anlitats genom Gaaltije för att i samråd med samerna utforma ett förslag till handlingsplan och budgetfördelning i ett förslag till aktivitetsplan.

Jag har utsetts till kommunens ledamot i en arbetsgrupp för det samiska förvaltningsområdet i Krokom, en grupp som kommer att ha samiskt majoritet och samiskt ordförande. I måndags hade gruppen sitt första möte, för en sista genomgång av handlings- och aktivitetsplanen inför beslut i kommunstyrelsen på måndag.

Det var ett spännande möte Vi stuvade om i aktivitetsplanen ganska rejält i vissa avseenden. Ser verkligen fram emot de kommande årens arbete med detta. Här finns det möjlighet att genomföra saker. Enligt samernas prioriteringar. Det kompenserar inte för åren av förtryck, men det är en början.

Vad gör DU för ditt land?

En typisk vecka hos en halvtidsarvoderad kommunpolitiker:

Måndag:
Cyklade. Budgetberedning hela dagen. På kvällen middag åt sonen och mig, sedan missade jag gårdsstädningen utan fick soppa lite grus själv. Därefter: läsa en 2 cm tjock bunt med handlingar inför presidieträffen i morgon. Somnade alldeles för många timmar efter midnatt.

Tisdag:
Cyklade. Presidieträff på fm med Bygg- och miljönämndens viceordföranden och tjänstemän.

Därefter direkt till fortsatt budgetberedning, ingen lunch. På kvällen, middag och mp-Krokom politiska gruppen i två timmar hemma hos Eva. Rasmus åt hos Lena.

På kvällen: förbereda sig för kf i morgon. För lite sömn igen.

Onsdag:
Bil. Kommunfullmäktige i Trångsviken från 8.30-19.00, hämtade upp Dmitar på vägen. Måste vara skärpt precis hela tiden. Skrev ett inlägg i Facebook efter skolbeslutet (återremiss efter 3-timmar), som jag sedan snabbt gjorde om till insändare och skickaeenin över nätet till LT och ÖP, som dock ännu inte (på fredag) kommit med.

Därefter direkt in till stan för föreläsning och boksläpp med Hans Månsson och Stefan Edman.

Middag sent på kvällen, Rasmus fick klara sig själv.

Torsdag:
Bil. Första möte med kommunens nya Rådet för folkhälsa, barnkonventions- och brottsförebyggande arbete- där jag är ordförande – kl 8.30-15. Helt fantastisk dag, Östersunds folkhälsostrateg Sofie Bergman berättar om hur Östersunds kommun jobbat med folkhälsa. Under det passet är kommunalrådet samt kommunchefen och hela hans ledningsgrupp med – samtliga toppchefstjänstemän! Enastående. Rådet är hans skötebarn, kan man ha bättre förutsättningar? På eftermiddagen leder Sofie en diskussion i rådet utifrån fyra aktuella processer i Kommunen: den (snart antagna) nya folkhälsopolicyn, översiktsplanering, barnkonventionsarbetet, samt mobiliseringen mot droger och alkohol och annat brottsförebyggande.

Kl 13 justerar jag en paragraf från gårdagens kf-smtr om nya taxor med anledning av den nya plan- och bygglagen.

Under lunchen smider på planer med Anna om ett utspel med anledning av motioner som vi lämnat in till landstinget och det nya Regionförbundet Jämtlands län.

Sedan: hämta däck på reparation, handla lite mat, sätta på däcket, laga middag åt mig och Rasmus. Då är jag helt slut, helt tom. Värmt bad. Lägger mig före 23.30 (=tidigt).

Fredag (idag):
Ledig! Känns… ovant. Cyklar in till stan, läkartid kl 10 för ögoninflamationen jag dragits med sedan september. Jobbigt.

Nu sitter jag och fikar på cappuccino och “kärleksmums” i Badhusparken, lyssnar på reggae och skriver detta i iPhonen. Har med mig datorn och handlingar inför kongressen om två veckor, få sig hur dagen blir.

Den som beskyller politiker för att vara lata och okunniga, för att agera i eget intresse, vet inte vad han pratar om. Jag är inte särskilt ovanlig. Det finns ett otroligt ideellt, självuppoffrande engagemang hos politikerna i Sverige – för landets bästa – vilket bara gagnar demokratin.

Vad gör DU för ditt land?

Arbetsgrupp för framtidsboende

Ett par timmar på eftermiddagen träffades kommunens arbetsgrupp för Framtidsboende för första gången efter valet. Politiker och tjänstemän. Det kommer att bli ett mycket stort behov av nya boendeplatser inom barnomsorgen framöver, och det måste planeras.Samtidigt som det kommer att bli brist på undersköterskor. om vi antar att vi har rätt antal boendeplatser idag 181 st, kommer vi behöva ungefär ytterligare 63 stycken till 2025, vilket kostar ca 15,5 mkr för driften inkl. personalkostnader.

Vi brainstormade kring vad som är viktigt att tänka på i arbetet. T ex, måste vi ha ett hum om var folk kommer att  vilja bo, vilken service de kommer vilja ha, hur mycket de kommer kunna betala. Vad gör vi med byggnaderna när puckeln har lagt sig (jag skrev lite skämtsamt att det måste gå att använda byggnaderna till skolor). Dagens blivande pensionärer är peningsstärka och relativt fogliga. Morgondagens pensionärer kommer  (ofta) att vara fattiga, men bångstyriga.

Majoriteten i Krokom har lovat att utveckla mellanboendeformer. Men det är så, att vi egentligen inte helt vet vad det är för typ av boende som kommer att behövas. Är det bäst att många olika “kategorier” människor kan bo i samma hus? Vore det bra med inslag av bostadsrätter, för så att de som har villa kan sälja den och köpa nytt?

Det var ett spännande möte. För en gångs skull är det inte bråttom med arbetet, då finns det också förutsättningar att kunna göra ett bra jobb.

Östersunds folkhälsostrateg informerar i Krokom

Nästan en hel dag med kommunens folkhälsosamordnare Rolf Pehrsson. På förmiddagen träffade vi Östersunds kommuns folkhälsostrateg Sofie Bergman, som berättade om hur deras folkhälsoarbete är upplagd. De har bara chefstjänstemän i sitt folkhälsoråd – inga politiker – och alltihop går ut på att linjeorganisationen ska ta med folkhälsa i övrig planering. Spännande och inspirerande. Folkhälsorådet träffas 4 ggr per år med inbjuda tjänstemän från t ex chefen på landstingets Folkhälsocentrum Ronny Weylandt och gymnasieförbundets chef Mikael Cederberg

I Utvecklingsforum Folkhälsa sker mycket arbete, där träffas en tjänsteman från varje förvaltning, en gång i månaden. Sofie leder det arbetet (om jag förstod rätt). Här sammanställs den årliga Välfärdsredovisningen.

Det politiska forumet heter Främjandegruppen, som leds av Björn Sandal, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden. Här träffas politiker och chefstjänstemän en gång i månaden.

För att det strategiska folkhälsoarbetet ska fungera, måste arbetet anammas av linjeorganisationen, förvaltningarna, och försvaras och kunna förklaras av politikerna. Jag tror att Östersunds kommuns organisation är en bra förebild för oss i Krokom, fast vi kommer aldrig att kunna ha så många grupper och möten som de har.

Krokom har politiker och tjänstemän i sitt nybildade folkhälsoråd – Rådet för folkhälsa, barnkonvention och brottsförebyggande arbete. Senare under dagen satt Rolf och jag och försökte hitta ett datum för första möte med rådet. Det var inte lätt. Då kommer vi även ha med kommunchefens ledningsgrupp.  Sofie Bergman är inbjudna för att – alltså för samtliga höga tjänstemän inkl kommunchefen samt rådets ca 5-7 st fasta tjänstemän – berätta om hur de gör i Östersund!