Född 13 mars 1960 i New York City till buddistiska föräldrar. Bodde i Japan i tre år, flyttade tillbaka till amerikanska ostkusten i 4-års ålder. Japanska var mitt första språk, men den glömde jag snabbt.
Aktiv i fredsrörelsen under universitetsåren, vid Sonoma State University i norra Kalifornien, 1992-1998. Fick BA (fil. kand.) i Liberal Arts vid institutionen Hutchins School of Liberal Studies. Fick även en Minor (B-kurs) i International Development Studies, på grundval av studier i Sverige. Min stora uppsats var: “Sweden and the European Union: Burning Bridges”, som jag skrev 1988. Vid Hutchins skrev jag bl.a. “Introduction to Seminaring in the Hutchins School of Liberal Studies“, som verkar fortfarande användas.
Kom till Sverige 1986 som utbytesstudent i u-landskunskap vid avdelningen för u-landsfrågor vid Uppsala universitet. Blev kvar (varannan termin fram t o m 1988).
Träffade barnens mamma 9 december 1989, hann fira 20 bra år ihop, men separerade sommaren 2010. Har två tonårssöner. Det handlar om att komma ihåg att titta dem (alla) i ögonen när de pratar, och inte hålla på med en massa annat samtidigt. Hear and now. Livet är kort.
Flyttade till Jämtlands län 1991 när min sambo kom in på Vårdhögskolan. Drog igång Nej till EG Jämtlands län 1991, och var ordförande fram till och med folkomröstningen 13 november 1994. Hade varit medlem i Miljöpartiet sedan ungefär 1990. Birger Schlaug och Eva Göes var så gulliga i valrörelsen 1988, när miljöpartiet tog sig in i riksdagen första gången. Jag var såld. Född till miljöpartist.
Efter EU-folkomröstningen blev jag ersättare i kommunfullmäktige i Krokoms kommun, på grundval av en röst. Jan Olof Dahlin frågade ifall jag ville. Han hade skrivit in mitt namn på en valsedel, och listan var så kort att efter ett par avhopp och en ordinarie som gärna ville låta mig tjänstgöra, så kunde jag få komma med. Det var min demokratiska bas. Alltså, partiet! Å ena sidan fick jag bara en röst. Å andra sidan fanns inte personval då, så jag hade flera röster än någon annan. Allt beror ju på hur man ser på det!
Det blev 18 år som förtroendevald för Miljöpartiet i Jämtlands län, i både landstinget och Krokoms kommun. Under en period var jag samtidigt gruppledare för både landstingsgruppen och kommungruppen. I landstinget styrde vi i två mandatperioder tillsammans med S och V. I Krokom styrde Miljöpartiet tillsammans med de borgerliga partierna. Det gällde att vara väldigt saklig i debatterna! Ena dagen debatterade jag med majoritetskollegor, nästa dag mot samma personer. Men det gick bra tycker jag.
Fast 2010 var jag nära att gå i väggen med alla uppdrag och arbete. Hade ingen fritid alls. När det tog slut med barnens mamma insåg jag att jag behövde förändras. Jag ville bli en bättre man, men ville också få mera fritid.
2011 träffade jag min nuvarande sambo, som kom från Jämtland men bodde i Umeå. Då bestämde jag mig att det var dags att sluta med politiken. Ödets ironi på något sätt, för första gången hade jag ett arvode från politiken som jag kunde leva på – 55% av heltid – och så skulle jag lägga av! Men jag fullföljde mina uppdrag och satt kvar under hela mandatperioden, det var otroligt roligt och givande.
December 2014: flyttade ihop med min sambo i Umeå och hennes son. Söker jobb och är otroligt glad över att ha fritid. Livet är helt öppet, det känns jätte spännande.
Det gick dock trögt med jobbsökandet, kombinationen fd miljöpartistisk politiker, invandrare och något brokig arbetslivsbakgrund räckte inte till i Umeås hårda arbetsmarknad. Hösten 2015 fick jag upp ögonen för MOVEBYBiKE, Sveriges grönaste åkeri. Jag åkte på studiebesök till Malmö och Stockholm och blev frälst.
April 2016 startade jag MOVEBYBiKE i Umeå. Jag har den enda stora lastcykeln norr om Uppsala.
Följ hur det går!
MOVEBYBiKE:
Hemsidan, fliken Umeå
Facebook
Twitter
Instagram
Youtube
Owen
Facebook
Twitter
Instagram
LinkedIn
