http://op.se/krokom/1.2789106-insynsplats-for-sd-ledde-till-storgral

Som vanligt har anonyma SD-anhängare skrivit hatfyllda kommentarer. Jag har bemött dem med en egen kommentar, som jag även klistrar in här nedan:

Jag har inget till övers för rasistiska partier som SD och deras anghängare, som annonymt spyr galla över sig. Rasism leder bara till hat, våld, rädsla och otrygghet. Hur blir samhället bättre av det?

Ändå argumenterade jag i fullmäktige för att SD skulle få insynspost i KS. För ca 12 år sedan fick Folkpartiet i Krokom insynspost i KS, det hade varit fel att särbehandla SD. De ska inte få kunna komma dragandes med att de är martyrer, inte får veta någonting. Nu har de samma möjlighet till information som alla andra partierna i Krokom.

Få se vad de går för, förra veckan lät de bli att delta i budgetkonferensen trots att de hade fått kallelse och har arvode att utnyttja. Inte särskilt ansvarsfullt.

@Undrande (signaturen på en av kommentatorerna): du har fel, men liksom de flesta SD-anhängare så bryr du nog dig inte om att kolla om det du skriver stämmer.

Kommunstyrelsesammanträden är inte automatiskt öppna för allmänheten. Och även vid offentliga nämndsammanträden, har inte allmänheten fritt yttranderätt.

Owen Laws
Gruppledare för Miljöpartiet de Gröna i Krokoms kommun

Vi har gått fram i Krokom för första gången sedan valet 1998 (då jag var tvåa på listan), och för första gången sedan jag började toppa listan valet 2002. Vi fick fortsatt tre mandat, men ökade procentuellt från 5,66% 2006 till 5,94% nu.

Det var i och för sig en liten ökning, men det känns väldigt skönt att inte backa igen! Jag hade börjat misströsta ibland, fundera på om jag var rätt person att företräda partiet i Krokom. Kanske det var en belastning för partiet med en invandrare i toppen.

Facit är i och för sig fortfarande ute. Kanske vi red på riksvågen såsom Vänsterpartiet gjorde 1998 då Gudrun Schyman var partiledare och man gick fram i Krokom från 2 till 5 mandat. Då kändes det väldigt orättvist, de hade inte gjort särskilt mycket tyckte jag. Då hade mp 3 mandat, och det har vi fortfarande.

Kanske vi red på riksvågen, men jag tror vi också fick förnyat förtroende också på grund av ett bra majoritetssamarbete. Vi har ju styrt de senaste 4 åren tillsammans med C, M, KD och FP, och det har gått bra för kommunen. Vi har försökt vara ödmjuka men också ambitiösa.

Och kanske jag fick stöd för att jag både vågar ta ansvar, men även vågar uttala mig tydligt, t ex när det gäller skolstriden i Alsenbygden. Att det är rätt för barnen att slå ihop två skolor som bara ligger 8 km ifrån varandra och tillsammans har färre än 50 elever. Att det är rätt att behålla Hov (i Alsen) och lägga ner Västbygden (i Kluk), pga att Västbygden behöver omfattande investeringar samtidigt som Alsen inte gör det, samt att annars skulle alsenföräldrarna börja flytta sina barn till bl a skolan i Nälden eftersom det är för få elever där.

Samt att det är rätt att lägga ned skolan i Ytterån då det bara finns 8-9 barn kvar och den ligger bara 6 km ifrån Nälden.

Och skolstriden i Ås, då en grupp ville att den nya skolan skulle byggas bakom Jämtkrafthallen, vilket var en ganska dåligt förslag då man dels inte ägde marken, dels inte hade fått plats att utvidga idrottsområdet. Dessutom bygger vi en ny F-5 skola i Sånghusvallen i Södra Ås, vilket troligen bidrar till att området är så populärt. Den skolan skulle inte byggas om det hade blivit en enda stor skola bakom Jämtkrafthallen.

Hur som helst, vad det nu beror på: Tack för förtroendet! Jag lovar att förvalta det väl och fortsätta att engagera mig intensivt för kommunens bästa.

Jag bifogar en sammanställning som jag gjort över hur det gått för Miljöpartiet och de övriga partierna i valen 1994-2009 i Krokom, Jämtlands läns landsting och nationellt.
(Hör av dig om du vill ha filen som Word fil.)

Det finns även bra information om Krokom på Wikipedia.

Fredagen den 10 september höll vi en presskonferens och tillkännagav att vi gärna vill fortsätta att styra tillsammans efter valet. Artiklar kom med i ÖP och LT (jag har skrivit om detta här nedan, i artikeln i LT pågår en livlig diskussionstråd där jag har deltagit).

Som en del av vår “kampanj” hade vi i helgen denna gemensama annons i Krokoms annonsblad. Den finns även att skåda här, tillsammans med våra egna annonser i Krokoms annonsblad.

På landstinget är jag själv samtidigt med i en rödgrön majoritet. Det kan tyckas konstigt och det är ju ovanligt. Men det är logiskt, landstinget är inte kommunen. Den borgerliga oppositionen i Jämtlands läns landsting driver en utpräglad populistisk politik. De kommer sällan med egna förslag när det gäller – t ex när det gäller vårdvalet / Hälsovalet. Men sedan klagar dem över hur det blev. Deras patentlösning till allting heter privatisering (och omorganisation), och jag tror inte på privatisering som lösning på allt. En bra och effektiv hälso- och sjukvård kräver att landstinget ska kunna styra och samordna. Det går inte om det går att etablera hälsocentraler även där det redan finns fungerande, och landstinget får vackert betala den merkostnaden.

1. Vad vill miljöpartiet i Krokoms kommun göra för att utveckla/underlätta för Krokoms småhusägare?

Den övervägande delen av Krokoms invånare bor i småhus. Utanför tätorterna är denna siffra närmare 100%. Bor man på landet, bor man oftast i eget hus. Åtgärder som underlättar för Krokoms invånare generellt gynnar därmed per automatik oftast också småhusägare. Generellt är det så att ju attraktivare kommunen blir för småbarnsfamiljer, desto större blir inflyttning vilket i sin tur visar sig direkt i högre skatteintäkter för kommunen. Det i sin tur ger resurser för att satsa, det blir ett kommunicerande kärl som alla vinner på. Därför är det viktigt att kommunen fortsätter att satsa på attraktiva villaområden såsom man gjort i södra Ås, och genom att stötta enskilda strävanden såsom i Dvärsätt. Alla vinner på att Kommunen växer.

En välfungerande kollektivtrafik är viktigt. Att tryggt kunna lämna bilen vid en tågstation eller busshållplats där det finns motorvärmare, skydd för vädret, möjlighet att låsa in cykeln eller kanske t o m bevakad parkering skulle uppskattas. Att gratis kunna ta med cykeln på bussen skulle öka livskvaliten och hälsan för många småhusägare. Gång- och cykelvägar skulle öka tryggheten för många. Databaserade lösningar för att samåka och dela på fordon skulle nog många uppskatta, det skulle kommunen kanske kunna bidra till att upprätta. Det finns kommuner som låter kommuninvånare hyra sina leasingbilar t ex på helger när de ändå inte används.

I framtiden kommer elbilar utgöra en allt större andel av fordonsparken också i Krokom. Laddning kommer att ske i hemmet och vid laddstationer. Kommunen har en viktig roll att spela i att se till och underlätta för att det byggs allmänna laddstationer runtom i kommunen på strategiska platser – nära arbetsplatser och inte minst vid parkeringsplatser i anslutning till busshållplatser. Kommunala bidrag kan eventuellt behövas för att underlätta utbyggnad av laddstationer i vissa områden, såsom det idag utgår bidrag till väg- och väglyseföreningar.

Väglysebidrag behöver ses över för att bättre kunna underlätta övergång till lågenergilösningar, som idag fortfarande är relativt dyra investeringar.

Energieffektivisering är viktig för att få ned boendekostnader, genom att föregå med gott exempel kan kommunen bidra till ett intresse och beredskap hos småhusägare för sådana investeringar. Fortsatt gratis energirådgivning genom Energikontoret är en självklarhet för att underlätta för detta, och för en övergång till alternativa uppvärmningskällor.

Det är viktigt att det finns lokala livsmedelsbutiker, därför är det viktigt att kommunen motsätter sig externa köpcentrum och INTE till exempel tillåter livsmedelsförsäljning vid Krokoms Porten.

2. Vilka villaägar-relaterade taxor och avgifter tycker miljöpartiet i Krokoms kommun det är lämpligt att sänka alternativt höja och varför?

Miljöpartiet planerar inte några stora förändringar av servicenivån när det gäller renhållningsavgiften, slamtömning och VA i övrigt, och förväntar vi oss därför inte heller några större ändringar i avgifter och taxor. Krokom tillämpar självkostnadsprincipen (istället för att betala servicen över skattesedeln) och taxor och avgifter är satta för att täcka de kostnaderna som finns.

I dag är renhållningsavgiften mängdbaserad i Krokoms kommun och det finns stora möjligheter för småhusägare att påverka den kostnad genom t ex källsortering och kompostering. Det är viktigt att kommunen informerar ordentligt om dessa möjligheter. En viktbaserad renhållningsavgift skulle eventuellt kunna ge något större möjlighet. Nackdelar är dock dels att tekniken är känslig inte minst för vårt kalla klimat. Taxan som idag är relativt enkel blir komplicerad, och den kan leda till önskemål om frekventare tömning.

Kommunen bör erbjuda hämtning av matavfall och gärna även källsorterat material i de större tätorterna om detta är möjligt.

Kommunen håller på att ställa om till enskilda vattenmätare, vilket ger stora möjligheter att själv påverka sin förbrukning. Detta är bra ur klimatsynvinkel, men det är inte säkert att det ger lägre kostnader i framtiden då servicen är självkostnadsbärande och underhåll av nätet utgör en stor andel av kostnaden.

Genom Owen Laws

Nuvarande gruppledare för Miljöpartiet de Gröna i Krokoms kommun, där Miljöpartiet under nuvarande mandatperioden ingår i den styrande majoriteten tillsammans med Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet

Första namn på valsedeln i hösten val.

Yrke och ålder:

Projektadministratör, 50 år.

Utbildning:

4-årig Bachelor of Arts (BA=Filkand) i LIberal Studies (tvärvetenskaplig humanistisk grundutbildning som i viss mån motsvarar en blandning av svenska lärarvetarlinjen, kulturvetarlinjen med stora inslag av “klassisk” historia, psykologi och polemiska studier.

1-årig “Minor” i International Development Studies, som grundar sig till stor del på U-landskunskapstudier (A- och B-kursen) som utbytesstuden i Upsala vid Avdelningen för U-landsfrågor vi Uppsala universitet.)

Årsinkomst:

365 000

Familj:

Sambo + två sönder 15 + 18 år

Personlig drivkraft:

Jag blev politiskt engagerad när jag började plugga på universitetet (Sonoma State University norr om San Francisco) i Kalifornien 1982. Då var Ronald Reagan president, USA byggde Pershing, Cruise (kryssnings-) och MX-missiler, Tridentubåtar och kärnkraftverk, och stödde högerregeringar eller gerillan runtom i världen. Revolutionen i Nicaragua hade störtat diktatorn Somoza men USA finansierade högergerillan Contras. USA bombade El Salvadors rebeller och civila med fosforbomber, och stödde den brutala regimen i Guatemala med den fanatiska evangeliska frikyrkopräst-generalen Efrain Rios Montt, som slaktade indianer i ett sällan skådat folkmord. Och så vidare. USA var för mig en ond kraft i världen, och det fanns så mycket att göra.

Jag startade en fredsgrupp (The Campus Peace Action Coalition) på universitetet tillsammans med några vänner och den blev snabbt universitetets största studentorganisation. Vi deltog i demonstrationer och allt möjligt, jag har gjort civil olydnad i ickevåldssammanhang (Non-violent Civil Disobedience) ett 10-tal gånger, minns inte alla gångerna. En gång var vi 1800 personer som blockerade infarten in till Lawrence Livermore National Laboratories (fortfarande ett viktigt forskningslaboratorium för kärnvapenforskning). Vi arresterades, sattes i tältläger och 1200 av oss satt kvar i två veckor och vägrade lämna lägret tills åklagarmyndigheten släpte kravet på att betala böter. Inspirationskällan var Martin Luther King, Gandhi, kväkarrörelsen.

Jag startade och skötte en filmserie (World Peace Film Series) som fram till sommaren 1986 (i 4 år) gick två gånger i veckan varje vecka hela skolåret, onsdagar på mitt universitet, torsdagar på en näraliggande Folkhögskola (Junior College). Sista 2-3 åren kom det 100 personer till varje visning, då hade vi även en kunnig talare med.

Jag är väldigt driven eftersom det finns så mycket att göra, och det som driver mig är politik – aktivism – (Political Action, Direct Action), samhällsservice. Att tjäna samhället. Att försöka göra en skillnad. Att informera, att ge människor verktyg att själva kunna välja klokt. Att försöka göra världen till en bättre plats.

Fritidsintressen:

Så himla mycket fritid har jag inte, men jag älskar att fjällvandra med tung ryggsäck och tälta med familjen. Gärna långa vandringar. Paddla kanadensare är också kul, liksom att vindsurfa (om jag kunde göra det….). Och så åker jag mycket bräda på vintern, helt underbart kul.

Viktigaste frågan:

Vilken svår fråga. Livet var enklare förut när man var aktivist, saker var svart och vitt. Det var mycket mer tillfredsställande att demonstrera, protestera, visa filmer än det är att vara kommunpolitiker. Men man vann aldrig, man åstadkom sällan någonting.

Som kommunpolitiker i Sverige är inte livet lika dramatiskt, frågorna handlar nästan aldrig längre om näraförestående liv och död.

- Nej till uranbrytning känns väldigt viktigt eftersom det faktiskt handlar om liv och död, men samtidigt är den också abstrakt, som ett svart orosmoln som man inte tror kommer att nå hit.

- Den viktigaste frågan är nog hur vi har hand om våra barn, eftersom barnen är framtiden och det de upplever präglar dem och deras sätt att förhålla sig till världen.

- Alltså: Den viktigaste frågan är att se till att barnen har det bra när de växer upp.

Frågor och svar, skala från ett (minst viktigt) till fem (viktigt):

1. Ska vindkraft tillåtas i närheten av Kaxås och Åkersjön?

Det beror på vad “i närheten av” betyder…

Kaxås = Storbacken (Hällberget) = (1): För stora kulturvärden och för mångas utsikt påverkas

Åkersjön = Skärvången = (5): Inte så störande, ganska lämpligt just där

2. Hur viktigt är det att bevara byskolor?

(1) om det är kort till närmaste skola och skolan är väldigt liten. Dvs Västbygden och Ytterån.

(5) Övriga skolor, som har långt till närmaste skola

3. Ska uranbrytning tillåtas i Jämtland?

(1) Absolut inte, vansinnes föråldrade dinosaurieteknik

4. Hur många flyktingbarn ska kommunen ta emot?

(5) fler. Så länge vi gör det på ett bra sätt, och det gör vi.

5. Ska mer kommunal verksamhet läggas ut på entreprenad?

(3) Beror på vad. Skolmaten kan jag t ex tänka mig vid en större skola, i en upphandling som bl a kräver ekologisk mat och stort urval

6. Hur är näringslivsklimatet i kommunen?

(4) Jag tror den är allt bättre, kommunen är allt mer lyhörd