Om nu var då
För mig, och du
Hörde änglarna viska mitt namn
Hade du sett?
Om jag hade bett?
Och lockat med min famn?

111206
Owen Laws

Till Angelina <3

Jag vill kunna lyssna
Och höra sirener sjunga
Utan att översköljas av skräck och tveksamhet
Utan att grusas ned i osäkerhet
Och polemisk korrekthet

När du pratar, vill jag kunna fatta tag i dina vingar
Flyga iväg med dig
Höra orden blandas med vinden
Skapa nya ord, ett nytt språk
Blanda sig med himlens blå, med solens flammor
Med regnets futtiga påminnelser
Om att vi lever i nuet
Att vi talar samma språk
Och ibland – ibland –
Förstår vi varandra
Lite grann

Jag vill förstå
Och gå i gryningen av den nya dagen
Med nya ord och gamla tider
Nya vyer, och gamla strider
Som jag kan lämna bakom mig

Smälta. Omvandla. Tolka. Förvandla.
Glida med dig, när dina vingar blir så stora och breda
Att de täcker hela horisonten
Och jag ser bara framåt
Förstår innebörden i varje ord, i varje vingslag
Hittar precis varje svar, varje perfekta kommentar
Så att vi bara glider och glider på termiken
På termodynamiken
På lingvistiken

Och landar lätt, med en viskning

Nu står vi där, i tystnaden
Igen
Tittar åt varsitt håll och nästan – nästan –
Nästan förlorar oss i frestelsen
Att inte längre lyssna
Att höra bara vartannat ord, bara upp-nyanserna
Bara vänstersvängarna

Men inte – denna – gång
För just – denna – gång
Känner vi närheten av varandra
Och vänder om, och ser varandra
Ser hela världen
Hör tystnadens oerhörda möjligheter
Känner att denna gång
Har – vi – tid
Att lyssna

110813
Owen Laws

Inspirerad dels av Teater Verbals uppsättning av Ett Drömspel, som jag precis varit på och som även går ikväll och imorgon (13-14/8) på Storsjöteatern i Östersund – kanonbra!. Och dels av mina funderingar kring hur svårt kommunikation är.

När skymning möter gryning
Det är en magisk tid
Tankarna går till kärlek
Men själen finner frid
Ljuset omfamnar mörkret
Färger försöker fly
Där skymning möter gryning
Och tystnaden tar vid.

110729
Owen Laws

Det gäller att skilja sig från stormen
Se sig själv i mörkret

Stormen är, men har ingen egen vilja
Den bara är
Den biter, sliter, skär, förgör
Men den är inte ond, den bara är

Jag förlåter stormen – låter syndafloden rinna av mig
Rinna bort

I förlåtelsen hittar jag lugnet
Inte tillåtelse – utan frihet
Att känna efter
Samla mig
Se framåt
Inför nästa storm
Nästa prövning
Nästa omvandling
Nästa insikt
Nästa vila

110712
Owen Laws

Vi törstar efter kunskap
om det vi vet är sant
Vi längtar efter kärlek
men den har redan hänt
Vi bygger höga murar
för att skydda kropp och själ
Vi ger varandra allt vi har
för att slippa ta farväl.

110209
Owen Laws

Det är oerhört spännande, men också oerhört ensamt. Hur känns det när man verkligen möts på riktigt? Känns det anorlunda? Känns det ö.h.t? Tala om att vara ensam.

Eller så kanske det är detta som är kärleken? De flesta strävar efter närhet i ett kärleksförhållande. Handlar det om en strävan efter det där klockrena mötet? Där det känns som man förstår och är förstådd?

Och så, det tragiska, paradoxen: När man bott ihop/umgåtts så länge så man (tror sig) känna varandra utan och innan, ja då blir man uttråkad. Eller kanske snarare ointresserad. Man slutar att sträva, slutar att anstränga sig.

Att förstå varandra leder till likgiltighet!

Vi är ganska mänskliga, faktiskt

Jo, det finns en och annan mänsklig person inom de andra partierna, det vet jag. Men vi är så genommänskliga på nåt sätt :0)

Taking leave of your senses
Time is just a dream
Always on the move
Life is not what it seems

Are you ready to try?
Leaving the miles behind
Stars in your eyes
Never knowing why?

Taking leave of your senses
Time is just a dream
Always on the move
Life is not what it seems

Are you tired of the fire?
The flames, the high wire
Licking at your feet
Like a virtual pyre?

Taking leave of your senses
Time is but a dream
Always on the move
Life is not what it seems

Are you burning with desire?
The heat, the ocean tide
Sweeping away uncertainty
Letting go, reaching higher?

Taking hold of your senses
You have all the time you need
Always on the move
Life is greater than it seems

Are you ready to fly?

110512
Owen Laws

Minnen av orden som fastna’ i mun
Kom ut för sent
Gjorde mig stum

Minnen av kärlek som sakta försvann
Av uppskattning, uppvaktning
Som jag inte hann

Minnen som dömer, som renar, förklarar
Som kräver sin rätt
Som aldrig får vara

110507
Owen Laws

Måndag:
Cyklade. Budgetberedning hela dagen. På kvällen middag åt sonen och mig, sedan missade jag gårdsstädningen utan fick soppa lite grus själv. Därefter: läsa en 2 cm tjock bunt med handlingar inför presidieträffen i morgon. Somnade alldeles för många timmar efter midnatt.

Tisdag:
Cyklade. Presidieträff på fm med Bygg- och miljönämndens viceordföranden och tjänstemän.

Därefter direkt till fortsatt budgetberedning, ingen lunch. På kvällen, middag och mp-Krokom politiska gruppen i två timmar hemma hos Eva. Rasmus åt hos Lena.

På kvällen: förbereda sig för kf i morgon. För lite sömn igen.

Onsdag:
Bil. Kommunfullmäktige i Trångsviken från 8.30-19.00, hämtade upp Dmitar på vägen. Måste vara skärpt precis hela tiden. Skrev ett inlägg i Facebook efter skolbeslutet (återremiss efter 3-timmar), som jag sedan snabbt gjorde om till insändare och skickaeenin över nätet till LT och ÖP, som dock ännu inte (på fredag) kommit med.

Därefter direkt in till stan för föreläsning och boksläpp med Hans Månsson och Stefan Edman.

Middag sent på kvällen, Rasmus fick klara sig själv.

Torsdag:
Bil. Första möte med kommunens nya Rådet för folkhälsa, barnkonventions- och brottsförebyggande arbete- där jag är ordförande – kl 8.30-15. Helt fantastisk dag, Östersunds folkhälsostrateg Sofie Bergman berättar om hur Östersunds kommun jobbat med folkhälsa. Under det passet är kommunalrådet samt kommunchefen och hela hans ledningsgrupp med – samtliga toppchefstjänstemän! Enastående. Rådet är hans skötebarn, kan man ha bättre förutsättningar? På eftermiddagen leder Sofie en diskussion i rådet utifrån fyra aktuella processer i Kommunen: den (snart antagna) nya folkhälsopolicyn, översiktsplanering, barnkonventionsarbetet, samt mobiliseringen mot droger och alkohol och annat brottsförebyggande.

Kl 13 justerar jag en paragraf från gårdagens kf-smtr om nya taxor med anledning av den nya plan- och bygglagen.

Under lunchen smider på planer med Anna om ett utspel med anledning av motioner som vi lämnat in till landstinget och det nya Regionförbundet Jämtlands län.

Sedan: hämta däck på reparation, handla lite mat, sätta på däcket, laga middag åt mig och Rasmus. Då är jag helt slut, helt tom. Värmt bad. Lägger mig före 23.30 (=tidigt).

Fredag (idag):
Ledig! Känns… ovant. Cyklar in till stan, läkartid kl 10 för ögoninflamationen jag dragits med sedan september. Jobbigt.

Nu sitter jag och fikar på cappuccino och “kärleksmums” i Badhusparken, lyssnar på reggae och skriver detta i iPhonen. Har med mig datorn och handlingar inför kongressen om två veckor, få sig hur dagen blir.

Den som beskyller politiker för att vara lata och okunniga, för att agera i eget intresse, vet inte vad han pratar om. Jag är inte särskilt ovanlig. Det finns ett otroligt ideellt, självuppoffrande engagemang hos politikerna i Sverige – för landets bästa – vilket bara gagnar demokratin.

Vad gör DU för ditt land?