Tvångsförvaltning räcker inte – 8 råd till partistyrelsen

Igår, efter nästan 20 år av vanstyre och maktmissbruk inom Miljöpartiet Umeå och partidistriktet i Västerbotten har partistyrelsen äntligen visat handlingskraft, genom att sätta bägge avdelningar i tvångsförvaltning.

Det var verkligen på tiden. Jag hoppas dock att partistyrelsen inser att tvångsförvaltningen är bara början på en lång resa som kommer att kräva många handlingskraftiga beslut för att kunna bli mera än ett slag i luften.

Miljöpartiet i Umeå och Västerbotten har varit kidnappade av en falang som styrs av riksdagsledamoten Jabar Amin. Maktövertagandet började redan 1998 då Amin och en stor grupp följare tillsammans lämnade sossarna i Umeå efter att Amin inte fick plats på deras riksdagslista, och samtidigt gick med i Miljöpartiet.

Här har jag samlat en lista över de viktigaste åtgärder som krävs:

  1. Tålamod. Troligen kommer tvångsförvaltningen av avdelningen behövas i flera år framåt. Idag är avdelningarna så utarmade att varje medlemsmöte kommer att domineras av grupperingen kring Jabar Amin.
  2. Därför måste PS ha en strategi för hur medlemsmöten ska kunna genomföras utan att de domineras av de som tvångsförvaltningen tagit makten ifrån. Annars kommer ju samma personer att vinna alla omröstningar och åter hamna högst upp på listorna i valen om knappt ett år.
  3. Den logiska åtgärden är att de ledande figurerna i Amins falang utesluts ur partiet. Deras agerande har ju varit så allvarligt att det motiverat tvångsförvaltning –  hur kan själva gärningsmännen få vara kvar i partiet? Listan är inte så lång, förmodligen räcker det med följande personer:
    Jabar Amin
    Alireza Mosahafi
    Nasser Mosleh
    Gabriel Farrysson
    Mia Winroth
    REDIGERING 171121:
    För att hålla fokus på de viktigaste aktörerna har jag valt att ta bort 4 st namn från listan över de som behöver uteslutas. Flera aktiva miljöpartister som jag respekterar har särskilt påtalat att Rickard Hansson – som tidigare fanns med på listan – har på senare tid visat stort mod och stått upp mot Amin-falangen i sitt arbete på distriktsnivån. Och då har (till slut) jag lyssnat på dem.
  4. Ta bort Amin-falangens finansiering. Falangen har förlorat makten i avdelningarna, men de innehar fortfarande alla de viktigaste politiska posterna. För att ta några exempel: Jabar Amin är riksdagsledamot från Västerbotten. Nasser Mosleh är gruppledare och partiets ledamot i kommunstyrelsen i Umeå. Robert Winroth sitter i landstingsstyrelsen.
  5. En riksdagsledamots ekonomi är svårt att styra över, men partistödet från landstinget och Umeå kommun kontrolleras av respektive avdelnings styrelse, som i sin tur fördelar pengar till den politiska gruppen. Betalar styrelsen för Gabriel Farryssons och Alireza Mosahafis tjänster i Umeå-avdelningen och kommunfullmäktigegruppen, respektive landstingsgruppen och i Västerbotten-avdelningen?
  6. Är någon ur falangen anställd direkt av respektive avdelning? De måste omedelbart avskedas.
  7. De nu pågående medlemsomröstningarna i de respektive avdelningarna måste omedelbart avbrytas.
  8. Ny valberedning behöver tillsättas och nomineringsprocessen behöver göras om i respektive avdelning. Jag har själv redan röstat – kandidatlistorna bestod till övervägande del av Amin-falangen så man var tvungen att rösta på en del av dessa personer för att uppfylla omröstningskraven.

Det finns säkert mer som borde göras, men jag tror detta är det viktigaste. Och det brådskar.

Samlingslänk för inläggen om MP -Umeå och MP-Västerbotten här på bloggen.

Mediebevakningen av gårdagens händelser, några länkar: