Den 25 november 2009 höll jag ett tal i landstingsfullmäktige, som jag sedan skrev om till detta debattinlägg

I februari beslöt riksdagen att vårdvalssystem ska införas i primärvård i hela landet. Detta innebär att de privata aktörer som vill och som uppfyller landstingets villkor, får fritt fram att starta hälsocentraler var de vill i landet. Med offentlig ersättning. Oavsett om det redan finns en fungerande hälsocentral i området.

Lagstiftningen är tvingande, och därför beslutade landstingsfullmäktige i november om hur vårdvalssystemet ska se ut här. Det kommer att kallas för Hälsoval Jämtlands län.

De borgerliga partierna i Jämtlands läns landsting är nöjda över detta. Men jag är inte nöjd. År efter år har de borgerliga som oppositionspartier i landstinget lagt fram obalanserade budgetförslag som bara går runt om man genomför omfattande privatiseringar och konkurrensutsättningar.

Och i val efter val har länets väljare underkänt den borgerliga politiken genom att ge de röda eller röd-gröna partierna majoritet i landstinget.

Det som de borgerliga i landstinget inte lyckats genomföra på egen hand, genom att vinna val, blir nu möjligt tack vare tvingande lagstiftning från regeringen. Det som väljarna i länet tidigare sagt nej till, tvingas de acceptera genom att regeringen kör över dem. Valfrihet kör man alltså över, i valfrihetens namn.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet fick uppdrag av väljarna att leda och styra landstinget även i det senaste valet, och det åligger oss nu att göra det bästa av situationen med vårdvalslagen. Och det har vi gjort.

Där de borgerliga partierna i t ex Stockholms läns landsting genomfört ett djupt orättvist valfrihetssystem som skapat stora orättvisor genom att diskriminera vårdkrävande, så har den röd-gröna majoriteten i Jämtlands län ansträngt sig att utforma en reform som blir så rättvist som möjligt, även mot vårdtunga och glesbygdsbor.

För det är nog så, att det krävs en rödgrön majoritet för att genomföra en rättvis valfrihetsreform.

Den borgerliga valfriheten innebär att de som har lättast att välja, ska styra vården. Den rödgröna solidariska, valfriheten, innebär att man prioriterar så långt som möjligt de röstsvaga. De som har svårt att välja, de som bor långt ifrån.

Den borgerliga valfriheten innebär att politiker inte längre ska kunna bestämma att det ska finnas hälsocentraler i länets glesare del. Istället ska de röststarka patienterna få styra, och de röstsvaga patienterna får finna sig i deras val.

Den rödgröna valfriheten innebär solidaritet med de svaga. Och om den tvingande valfrihetsreformen mot förmodan visar sig vara lyckat, så beror det inte på att de borgerliga prioriterat som DE vill, utan på att socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet lyckats prioritera de svagas behov.

Ås 091204

Owen Laws (mp) ledamot i landstingsfullmäktige

Publicerades i
– ÖP 091221: Rödgrön valfrihet innebär solidaritet med de svaga
– LT  100107: Rödgrön valfrihet betyder solidaritet